måndag, november 20, 2017

Disktrasor

Jag har länge envist hållit fast vid enkla disktrasor, typ ICA-basic. Bra och billiga, hyfsat snabbtorkande, enkla att tvätta och slänges när det blir för läbbiga. Något som jag noggrant aktat mig från i alla år är stickade disktrasor, som i mitt tycke aldrig torkar.
Nu har jag dock drabbats av ett behov av att dödstäda, jag vet inte riktigt om jag skall tolka in något mer i detta behov, förutom att det är ett ålderstecken. I varjefall, jag har en del lingarn i stashen, någon rulle är arvegods, några rullar har inte blivit det som det var tänkt för, och en del är rester och slattar. Vad gör man då av överblivet lingarn,  tja varför inte stickade disktrasor.




I oblekt, halvblekt respektive färgat 16/2 lingarn. Kedjeuppläggning ca 80 maskor, tuckstickning i varierande längd mellan ca 170-210 varv (det blev lite hipp som happ beroende på garnmängden).
Tuckmönster:



De färgade är stickade på T3, oblekt och halvblekt på T4 (även om jag för nästa omgång minskar maskspänningen något för det halvblekta).
Du hittar grundbeskrivningen hos marzipanknits. Dock har jag rationaliserat bort slip delen som finns i beskrivningen och gör bara en enkel tuckvariant.
Lintrasorna funkar faktiskt bra (jag gillar den oblekta bäst), torkar hyfsat fort och börjar inte genast lukta illa. Min aversion måste kommit från tjocka bomullstrasor....eller så var den bara inbillad.


Nu kommer det ligga disktrasor i ett och annat julklappspaket

måndag, november 06, 2017

En gosig och låååång kofta

Tidigare i höst gjorde jag något som jag inte gjort på länge, jag var på ett större köpcenter och knallade runt i klädaffärer. På både Esprit och Gant hade de härliga koftor i lite längre modell utan knäppning som jag visste att dottern skulle älska. Men man är ju stickare, så den första tanken som dök upp i huvudet är, "en sådan kan jag sticka". Så hem och planera, dottern tycket att det var en utmärkt ide och ville ha den lång och gosig med långa ärmar. Jag hittade ett mönster via Ravelry som jag använde som grundmodell, med lite förändringar. Garnet är en tråd mohair och en tråd Mora redgarn, en kombination som jag använt tidigare..















Jag är kanske inte helt nöjd med resultatet, trots noggrant maskprov blev allting mycket längre än planerat.  Dock tycker inte dottern att det är någon nackdel, utan hon viker glatt upp ärmarna. Koftan har inte heller den finish och elegans som jag eftersträvade och som Gant koftan hade, det är snarare lite HM eller Kappahl över den. Detta är i och för sig är helt i sin ordning, vi är betydligt oftare HM-kunder än Gant-kunder. Men den slår i alla fall HM och Kappahl koftor i och med att den är (till största delen) gjord i naturmaterial och inte i akryl. Och dottern är jättenöjd med den, nu väntar hon bara på vintern.



måndag, oktober 09, 2017

Så....hur gick det?

Förra inlägget slutade ju i en liten cliffhanger, så frågan hur maskinen mådde efter rengöringen har ju kommit upp. Och till min stora tillfredställelse kan jag berätta att maskinen fungerar utmärkt (peppar peppar). Jag måste ju  lägga till denna lilla kryddning, när jag kommer med ett sådant tvärsäkert uttalande. För ni vet ju hur det är, och om man inte var vidskeplig innan man köpte stickmaskin så är risken stor att man blir det med tiden på grund av allt konstigt som händer. Vissa dagar vill det sig bara inte, allt krånglar och blir fel, och nästa gång man försöker så fungerat allt som smort utan att man gör någon annorlunda. Min enda förklaring det sådana händelser är att månen är i fel fas eller liknande.
Men ibland finns det som tur är logiska förklaringar till att maskinen inte samarbetar, som tex gammal kladdig olja i nålarna då man hoppat över den årliga rengöringen de senaste 3-4 åren....eller är det kanske 5...hmmm kanske rent av 9. Ack vad tiden går


Efter rengöringen har jag stickat två par yllesockor till min frusna svägerska. Hon har ett par favoriter (med prefekt passform) som jag gjort till henne och önskade sig fler par av samma sort, hon hävdar att de är de enda som håller henne varm om fossingarna. De var stickade i garnet, Opal mit silbereffekt. Garnet innehåller förutom den vanliga ull/nylon blandningen en silvrig tråd av polyester. Jag är tveksam om silver/polyestertråden verkligen har någon effekt i detta sammanhang men varför överge ett vinnande koncept, så jag skaffade mer av samma garn och stickade två par nästan exakt likadana som de första. Det är tur att man har sin lilla svarta bok med anteckningar över hur och vad man stickar.



Fina bilder eller hur? Tricket att få fina sockbilder är sockblockes, dessa har jag gjort av gamla plastunderlägg (tallriksunderlägg) som jag hade liggande, men tunna böjbara plast skärbrädor fungerar också. Rita av sockan, klipp och vips har du sockblockers till en billig penning.

tisdag, september 05, 2017

Att vara eller inte vara....

...det är i allra högsta grad frågan för denna blog. Här har inte varit någon aktivitet på länge, mycket beroende på att det inte har varit så stor aktivitet på stickmaskinen heller. En anledning är att stickmaskinen varit lite småkinkig, slarvat lite i resårstickningen genom att hoppa över nålar på resårbädden och varit allmänt trög och gnisslig på senare tid, trots att den dammsugits och fått olja och TLC regelbundet (och tryckstången såg OK ut). Så nu när sticklusten började infinna sig insåg jag att om det skall bli något maskinstickande så behövs en drastisk åtgärd, en totalrengöring enligt manualen "Make your knitting machine sing". Ny tryckstrång beställdes från Brothershoppen (även om de gamla verkar bra), samtidigt beställde jag symaskinsolja att ha vid rengöringen (själva inoljningen av maskinen gör jag med stickmaskinolja (även om det kan vara samma typ av olja sålda under olika namn)). Alla nålar togs loss och badades i T-röd+olja. Det visades sig att jag inte hade tillräckligt med T-röd men jag hade en flaska "Spisbränsle" i skåpet, som även den består av denaturerad etanol, som jag kunde fylla på med. Jag knipsade av några millimeter av toppen på flaskan med symaskinsolja för att öppna den, men när jag senare skulle försluta flaskan med den tillhörande hatten så inser jag att man bara skulle ha knipsat bort den översta millimetern, nu går flaskan inte att försluta. Men ett spetsskydd till stickor blir en utmärkt hatt. Man tager vad man haver, funkar i alla lägen.




Bäddarna borstades, dammsögs och putsades på alla tänkbara sätt. Alla nålar tvättades och putsades, och skiftades, dvs de som var placerade ytterst 50-100 är nu placerade innerst 0-50, ungefär som man skiftar hjulen på bilen för att jämna ut slitaget. Även slädarna är noggrant rengjorda med etanolblandningen och nyinoljade, Ett av gummihjulen på huvudbäddslädens avstrykare hade en spricka så det är bytt,  Borstarna på resårbäddslädens avstrykare var aningen spretiga så nya borstar är beställda från Sunny Choi på Ebay, och skall bytas. När jag skulle sätta tillbaka nålarna tappade jag en del av dem på golvet varpå dom blev dammiga och fick torkas av på nytt. Av detta insåg jag att det nog inte bara är själva maskinen som behövde städas utan hela stickplatsen, vilket nu är gjort (att resten av huset också behöver städas går vi inte in på). Den nya tryckstången är isatt och resårbädden är justerad så att nu skall allt vara tipptopp. Om inte maskinen nu går som en dans (och sjunger) då blir jag riktigt besviken, jag vet knappt om jag vågar mig på att testa. Ocgh framtiden för denna blogg beror mycket på hur väl maskinen sjunger framöver.

tisdag, juni 21, 2016

50-års tröja



En släkting fyller 50 år och jag har i vanlig ordning stickat en tröja. Min vanliga standard modell, rak med nedhasad ärm. Jag är helt oberörd av modets växlingar och anser att dagens slimmade mode snart kommer att vara ett minne blott, men min standardmodell är tidlös......eller kanske alltid lika hopplöst omodern, beroende på hur man ser det.
Det är stickad lammullsgarn från Ankis design, (dubbel tråd) i ett tuckmönster från Brothers gula mönsterbok (samma som i dessa tröjor) men denna gång använde jag rätsidan som rätsida (det behövs en maskinstickare för att förstå den meningen :-)


Jag har haft lite problem med en dov ospecificerad värk i vänster axel och arm under våren, och det tog ganska lång tid innan jag insåg att den härrörde sig från stickningen, jag en tendens att köra släden med vänsterhanden enbart. Men det är tydligen för tungt, så nu gäller det att sitta ordentligt när man skall sticka, och hålla i släden med båda händerna så att man får jämn belastning. Ack ja, det är väl tidens gång. Efter att jag fyllt 40 började jag plötsligt gå upp i vikt och måste tänka på vad jag åt, det hade aldrig behövts tidigare. Efter 50 årsdagen börjar man plötsligt få ont lite här och där utan att direkt kunna härleda vad som orsakat det onda, och det tar allt längre tid för det onda att läka ut. Jag har vissa farhågor om vad som skall hända efter 60, och är glad över att det är många år kvar dit.
Men åter till tröjan, den blev betydligt bredare än planerat och jag har tvättat den försiktigt i tvättmaskinen så att det gick ihop litegrann. Nu skall den bara packas ner och så skall vi bestämma om det tilltänkta mottagaren skall få den eller ej. Maken mumlade något om att han säker redan hade en tröja och att blommor inte är så tokigt.

onsdag, februari 03, 2016

Rowing Pogies

På svenska kallar jag dem roddvantar för jag har inge aning om vad den korrekta översättningen är. Dessa är stickade till min dotter i väntan på att roddsäsongen skall börja. Jag använde mig av Roni Knutsons mönster Double Mittens och modifierade det. Man slipper ju göra en tumme till exempel och så behöver de ju vara lite kortare och bredare eftersom man skall hålla handen knuten runt århandtaget. Och naturligtvis måste man ha ett hål på sidan med en liten mudd för själva åran. Färgval och mönster är ingen slump det är klubbfärger och ett försök att likna årloggan för Kungälvs Roddklubb.


Dessa vantar är avsedda för att användas när man ror med två åror (sculler), turligt nog ror dottern sällan med enkelåra, så jag slipper göra vantar med två hål.

torsdag, december 24, 2015

GOD JUL



God Jul! Må alla mjuka paket uppskattas efter förtjänst.