onsdag, december 30, 2009

Det gamla och det nya året


Nu börjar det vara dags att summera år 2009, för min del har det varit ett ganska lugnt, stilla och ganska bra år. Även om jag inte är lastgammal så har jag insett att man skall vara nöjd med livet då det inte händer så mycket, för stora händelser och förändringar är nödvändigtvis inte positiva. Familjen och våra närmaste har varit hyfsat friska, barnen växer och frodas, ingen har fått sparken, dött eller råkat ut för andra jobbiga händelser, kort sagt ett bra år.

Även mitt stickår har varit riktigt bra tycker jag. Jag tog en titt på ett gammalt inlägg från början av året då jag skrev om mina kommande projekt.

Detta var mina ”mål” för 2009:
1. Beta av mitt 37 kg´s garnlager och inte köpa mer garn: Resultat; Nja… status just nu 35 kg och visst har jag köpt mer garn….
2. En sommartröja i bomull/lin garn inspirerad från Drops: Fixad, men tröjan gav jag bort, och resten av bommull/lin garnet sålde jag till Nina.
3. Mitt UFO i silke skall stickas om till en V-ringad tröja: Nja…UFOt har jag repat upp, och funderar som bäst om jag skall sticka en ”tennis-tröja” eller en båtringad.
4. En ny kofta skulle jag kunna ha nytta av, en som är mindre varm är Komi-koftan: Ej fixat, eller kanske en stickad väst istället?
5. En sjalkofta av ett ”crepe-aktigt” garn i cashmere/silke: Fixad.
6. En ny ylletröja eller kofta till dottern: Fixad, det blev en våffelkofta.
7. En ny sommarkofta till dottern: Nix
8. En tröja till en tjej släkten, antingen till födelsedagen i maj eller i: Fixad, det blev en roströja.
9. Använda upp chenillegarnet (kanske kuddar): Nix, men detta får nog vila ett tag.
10. Sedan har jag ju klarat av strumpprojektet som jag länge gått och gruvat på.
Hmm, jag som tyckte att jag varit riktigt duktig på att ”uppfylla mina mål för 2009” men när jag räknar på det så är det bara hälften som jag uppfyllt. Äsch, men jag tycker i alla fall att 2009 har varit ett bra år, även stickmässigt.
Sist men inte minst önskar jag er alla ett riktigt Gott Nytt År med en härlig vinterbild som jag tog idag. Jag önskar er hälsa och välgång och må 2010 bli ett gyllene år för stickor och stickmaskiner, och må massor med underbara garner komma i er väg....eller i era händer.



fredag, december 25, 2009

En julklapp

God Jul Surtanten önskar Surtanten, stod det på ett av paketen under julgranen. Det bästa sättet att få det man verkligen önskar sig......
I september beskrev jag min "twisting yarn stack" , ett enkelt sätt att tvinna garn. Tyvärr blir det väldigt lite snurr på garnet om man har stora koner. Linda tipsade mig om att det finns något som heter Daruma Home Twister som tvinnar lite bättre. Det är helt enkelt en "avancerad nystvinda" som snurrar garnet samtidigt som man nystar. Under hösten så lyckades jag köpa en sådan på e-bay. Något fyndpris blev det inte, men jag hoppas att den kommer att göra nytta. Det är speciellt när jag stickar med Loden garn i 4-trådar som jag behöver tvinna garnet ordentligt så att det skall löpa jämt och inte dyka upp lösa öglor.
Och kanske kan man experimentera med att tvinna ihop spännande garn och färg kombinationer.....

tisdag, december 22, 2009

God Jul

God jul önskar jag er alla med min favorit julpsalm. Önskar er en härlig jul med många mjuka klappar.

onsdag, december 16, 2009

Blää för sockor….

Efter första paret var jag omåttligt stolt, efter andra paret lite trött och efter det tredje paret är jag urless på sockor. Men jag är ändå nöjd över att ha producerat tre par funktionella sockor i (förhoppningsvis) rätt storlek. Det röda paret (storlek 35/36 efter tvätt (36/37 före)) är stickad i 1 trådigt ullgarn (2 trådar) T5, foten består av 34+34 maskor och 60 varv (fram till att avmaskningen startar). Det svarta paret är stickade i Barge ullgarn, T6, 32+32 maskor, 53 varv, lätt filtade i 40 °C maskintvätt till storlek 35 (st 37 före). Planen var att brodera något litet på ankeln för att liva upp det svarta, men tyvärr är min högra hand ovanligt trött just nu, så det får bli helsvarta sockar. Det randiga paret är stickat i sockgarnet jag fick i Hemlispaketet (San Francisco), inte så dumt eller hur. Dessa är ungefär storlek 43 (före tvätt), T6, 42+42 maskor, 65 varv. Beskrivningen hittar ni på den fantastiska sockbeskrivningen, som numera även återfinns i länklistan till höger.

Nu skall allt paketeras och skickas iväg norrut där sockbehovet är större, förhoppningsvis hinner dom fram till jul.

Men även vi här i "södern" har fått lite snö i natt, ca 2 mm. Gräsmattan är grön och vit spräcklig.

måndag, december 14, 2009

Enkät 2: Vilket är ditt favorittillbehör?

Vi fortsätter på tillbehörsspåret. Dagens fråga vilket är ditt favorittillbehör, just nu?

Jag menar inte nödvändigtvis det nyttigaste och mest användbara, utan det du är mest glad över att ha, just nu. I mitt fall så är det nog överföringssläden (trots att den är elak med nålarna) och KG-släden även om jag inte använder den så ofta för den väsnas och är långsam. Men egentligen är ju helt klart så att resårbädden och stickledaren de absolut viktigaste, nyttigaste och mest använda tillbehören jag har, men att ha en KG-släde och en överföringssläde känns liksom lyxigare och därför är jag mest förtjust i dom.

Jag har fortfarande inte förstått det här med elektronikboxar och minnesmoduler för elektroniska maskiner, men jag har lagt till mönstermodul i listan för det lät som den kulig grej.

Och ni får bara välja en favorit. Hoppas nu att inte alla svarar resårbädd.

söndag, december 13, 2009

En stickad ringbrynjehuva


Sonens ringbrynja behövde kompletteras med en ringbrynjehuva, hur kan man annars vara en riddare i Barda?

Stickad i samma högteknologiska lättviktsmaterial som ringbrynjan; Järbo garn Viol 12/3 färg (3467).

Ungefärlig beskrivning (varken absolut, fullständig eller pedagogisk).

Axeldel: Lägg upp ca 45 maskor. T10. Sticka 12 hela varv, sticka 12-14 förkortade varav, 12 hela varv, 12-14 förkortade varv. Fortsätt så i 280-300 varv, avmaska.

Huvan: Lägg upp ca 105 maskor. T10. Sticka 50 varv, lägg upp ytterligare 25 maskor på ena sidan (för pannan), T7, sticka 35 varv (man kan sticka resår i några varv ovanför pannan för att kanten inte skall rulla sig, vänd i såfall maskorna för hand). T5 sticka 10 varv. Flytta över varannan maska till närliggande nål, tag varannan nål ur arbete. T4 sticka 5 varv, T3 sticka 10 varv, plocka över alla maskorna på en tråd och drag ihop till en liten ring. Sy ihop huvan och sy fast axeldelen.

På axeldelen med de förkortade varven är det viktigt att hålla koll på vikterna så att arbetet hålls spänt, annars är det lätt att tappa maskor. Det hände mig några gånger och då ”rinner” maskorna lätt iväg. Jag har några mycket fula upplockningar (som ni ser på bilden), men sonen sade att det inte gjorde något, ”det ser ut som om jag har varit i strid när rustningen har lite skador” var hans kommentar.

Huvan på bilden är version 1 och den har sina brister, jag har gjort några förändringar (förbättringar hoppas jag) i beskrivningen, men det är troligt att modellen behöver utvecklas ytterligare för att bli fulländad.

fredag, december 11, 2009

Att plocka maskor…........


Från Diane Bennets video ”The Hague Linker” har jag lärt mig ett knep när man skall plocka maskor från skräpgarn. Hon förordar att man stickat första ”skräpvarvet” med en tunn sytråd och därefter skräpgarn (stor maskstorlek), detta gör det lättare att plocka upp maskorna. Jag använder inte sytråd utan ett gult tunt pärlgarn (tunt, starkt och bildar inte knutar så lätt) följt av ett tjockare garn som skräpgarn. Gult är en bra kontrastfärg för mig eftersom jag nästan aldrig stickar i gult. Garnstumparna rullar jag upp på en gammal garnrulle och använder om och om igen.

Obs; det funkar inte att bara använda ett tunt pärlgarn som skräpgarn, maskorna rinner iväg väldigt lätt så det är viktigt att ha ett tjockare (och gärna ett strävare garn) som avslutning.

tisdag, december 08, 2009

Ketchupeffekt


Efter mitt sura inlägg om byten trodde jag att jag bränt alla mina chanser att någonsin få paket. Men till min stora glädje hade jag fel för nu rasslar paketen in, idag kom Garn och Te paketet. Det kom från Överkalix (nästan ”hemifrån”). Det innehöll Garn och Te, och en CD gjort till förmån för Cancerforskningen i Norrland (något jag starkt sympatiserar med). Jag har inte ännu lyssnat på den, jag har bara beundrat omslaget (och längtat hem). Lösviktsteét heter Midnattsdröm, smaksatt med "tusen och en natt", måste testas genast. Och sist men inte minst, två härligt mjuka nystan med mörkblått Drops Merino Extra Fine. De skulle kunna bli till en utmärkt halsvärmare till frusna dottern, men tyvärr avskyr hon halsdukar och halsvärmare, men om jag stickar en extra fin kanske……..

Och alltihop kom i en ovanligt passande kartong, som jag skall spara som ”bra att ha låda” vid stickmaskinen. Tack ”bibbistickar”.

måndag, december 07, 2009

Fådda och skickade paket


Denna vecka börjar bra, idag fick jag ett fullmatat Hemlispaket i postlådan, mycket spännande! Det innehöll, en bok "Livets aviga och räta", med den titeln måste den ju vara bra. Ett ganska tunt och super coolt sockgarn, perfekt, jag som just lärt mig att sticka sockor på maskinen. Julpyssel, och en del annat smått och gott. En ledtråd, hennes och bloggens namn är ett namn på solen i nordisk mytologi… Hmmm, här skall googlas…… Paketet var stämplat med minst 8 poststämplar och alla var oläsliga, var det en specialbeställning? Så jag vet inte från vilken ände av landet paketet kommer. Jag erkänner; än så länge har jag inte en susning om vem du är, men tusen tack skall du ha.

Här om dagen skickade jag iväg december-paketet till min ”Hemlismottagare”, jag tycket att det var bäst att skicka i god tid innan postens julrush startar. Jag vet inte hur mycket jag skall avslöja, ifall hon läser denna blogg. Min hemlis är en utpräglad handstickare, i varjefall avslöjar hon inget annat på sin blogg, och jag undrar om det finns några handstickare som läser denna maskinstickningsblogg? Men hon kan ju gjort som jag; googlat på ”hemlis 6” och på så sätt hamnat här. Bäst att vara försiktig och inte avslöja sig ännu. Jag har inte gett några direkta ledtrådar (i varjefall inte medvetet), men decemberpaketet i sig är en ledtråd, för det innehåller saker som jag skrivit om på denna blogg.

lördag, december 05, 2009

Mitt senaste verktyg


April hade tips om diverse ”uppfinningar” som lät jättespännande och jag väntar med spänning på att få höra mer eller se dom på hennes blogg. Och precis som April tycker jag att det skulle det vara jättespännande att höra vad ni har för fiffiga uppfinningar som underlättar stickandet. Själv har jag redan presenterat mina hemmagjorda vikter, min ”twisting yarn stack” och min garnrulle hållare. Så mycket mer har jag inte att komma med, förutom mitt senaste verktyg; en ”nålöppnare”, som inte ens är min egen ide utan är snodd från denna film (ca 7-8 minuter in i filmen).

Det började så här; för en tid sedan fick jag brev och plastkort från ett försäkringsbolag eftersom min arbetsgivare tecknat någon form av sjukvårdsförsäkring för sina anställda. Nu gäller denna försäkring naturligtvis inte för mig, efter som jag faktiskt är sjuk och i behov av sjukvård. För det är ju så privata försäkringslösningar fungerar, dom gäller bara så länge man inte behöver dom.

Så för att trots allt få lite nytta av denna ”försäkring” tog jag plastkortet och omvandlade det raskt till en ”nålöppnare”. Ett praktiskt litet verktyg som man drar över nålarna för att lyfta upp tungan och öppna nålen. Tidigare har jag använt en magnet för att öppna nålarna, men den ”nya nålöppnaren” är enklare att använda. Ett litet tips till er som har för många kreditkort…..

************************************************************

Tillägg; Tack April för att du påminnde mig, Annikas twisting yarn stack är en suverän uppfinning, påbyggbar och hopfällbar.

onsdag, december 02, 2009

Enkät 1: Vilka tillbehör har du?

Jag älskar ju tillbehör, så låt oss fortsätta på detta spår ett tag till i en serie enkäter. Den första frågan är är vilka tillbehör har ni? Det är lite svårt att bestämma vad som är tillbehör och vad som är en ”original”del. I mitt fall är ju till exempel stickledaren inbyggd och snarare en del av maskinen än ett tillbehör. Eller spetssläden som i mitt fall också är en orginaldel som kommer med maskinen.

Men jag tänkte så här, saker som behövs för att sticka slätstickning; släde, hålkort, elektronikboxar måste väl ändå anses vara maskindelar, resten är extrautrustning.

När det gäller elektroniska maskiner är jag ute på hal is, jag vet inte vilka delar som är fundamentala och vad som kan sägas vara extrautrustning. Men jag utgår ifrån att maskinen kan användas även utan tex. DAK-program. Och Passap maskiner, vet jag ingeting om, men där sitter väl resår och huvudbädd ihop? Har dom andra fiffiga tillbehör? Har jag glömt något på min lista? Skriv i så fall en kommentar och berätta.

lördag, november 28, 2009

Den första strumpan



Mina rötter är i den norrbottniska bondekulturen, där var det förr livsviktigt att vara självförsörjande på varma yllestrumpor. Jag tror att min fixa ide om att jag måste lära mig sticka strumpor grundar sig i det socialarvet, snarare än i ett stort behov av strumpor. Arvet kommer primärt från min mamma, att producera tillräckligt med strumpor var viktigt för henne. Strumporna skulle vara stickade i 100 % ull, 2-trådigt otvättad Morjärvsgarn. Absolut ingen syntetinblandning, visserligen blev strumporna hållbarare av detta men dom blev inte lika varma, och det var värmen som var viktigast. När hon på gamla dar äntligen blev mormor, var ett av hennes stora bekymmer att hon inte längre kunde sticka strumpor till som små barnbarnen (en typisk mormorssyssla). Nu var det ju inte något reellt problem, behovet av yllestrumpor är inte så stort hos små barn som växer upp med vintrar som mestadels består av spöregn och +10°C.

Nog av filosoferande och över till stickning: Nu är den första strumpan förfärdigad på maskinen. I 100 % ull. Jag använde mitt Kool-Aid färgade garn, och det var riktigt snyggt till strumpor. Jag följde beskrivningen från den utomordentliga länk om en rundstickad strumpa som Maria tipsat om, den innehåller små filmsnuttar som illustration. Nina har en svensk beskrivning på en liknande strumpa på sin hemsida. Mina egentillverkade vikter visade sig vara mycket användbara vid strumpstickning. Damen i filmen verkar bara använda vänsterhanden till att hålla ner stickningen, men det fixar inte jag. Jag behöver vikter, massor med vikter.

Egentligen är strumpstickning på maskinen lite för pilligt och omständligt för min smak, och jag är inte helt övertygad om att detta kommer att bli min favoritstickning. Men vem vet, med mer övning får jag kanske snurr på strumptillverkningen och börjar kanske rent av gilla det. Jag är i varjefall mycket nöjd med min första strumpa. Nu gäller det bara att göra en till, lika dan…..


fredag, november 27, 2009

Surtanten surar

Nu börjar jag verkligen tappa lusten för byten, för jag verkar ha dragit en nitlott igen, inget Garn och Te paket i sikte (deadline var den 23/11). Jag vet att de flesta är fullt upp med jobb, familj och livet i allmänhet, men det borde man ha i åtanke när man anmäler sig till ett byte och inse att det inte bara handlar om att få paket, man måste skicka ett också. Och varför har just bytes-paket en sådan förmåga att försvinna i posten när nästan all annan post kommer fram?
Även om paketet kommer till slut så förtas mycket med glädjen i byten när man måste vänta, vänta och vänta, och tjata och gnälla.

Just nu ångrar jag verkligen att jag anmälde mig till nästa Hemlis-bytet. Men innerst-inne är jag en stor optimist (även om det verkar otroligt) med kort minne (mycket mera troligt), och jag hoppas verkligen på att jag fått en Hemliskompis som fullföljer sina åtaganden, då återställs nog min tilltro till medmänniskorna (eller snarare bytesdeltagare).


Ho, ho ja, ja, alla tänker bara på sig, det är bara jag som tänker på mig…….

tisdag, november 24, 2009

Surtantens maskinstickning 1 år



Tiden flyr, tiden flyr, denna blogg är redan 1 år gammal. Vet inte vad genomsnittsåldern på bloggar egentligen är. Men ett år känns som en ansenlig ålder i bloggvärlden.

Hörde för en tid sedan om bloggare som hade 1.5 miljoner besökare i veckan… Jag tycker det är fantastiskt att jag ibland har upp till 150 besökare på en vecka.

För mig som ”bara” går hemma och skrotar, och inte alltid orkar med så mycket mer, är denna blogg ett litet fönster ut mot världen, särskilt maskinstickningsvärlden. Trots att det finns flera maskinstickare i Göteborgsområdet tror jag aldrig jag träffat en maskinstickare In Real Life. (Och inte har jag möjlighet att delta i helgens stickträff på Grötö, även om jag kanske kunde ha orkat denna gång.) Mina Real Life kompisar stickar inte, varken på maskin eller för hand. Vilket har sina fördelar, för då mottar dom tacksamt stickade alster (och blir vederbörligt imponerade). Men det gör också att det är extra roligt med cyber-stickompisar, och jag hoppas ni stannar kvar (och lämnar kommentarer då och då)

Men "tvåvägskommunikation" är ju roligast, det är därför med stor glädje jag läser era och andras stickbloggar, och om det finns det fler ”maskinister” men bloggar, eller bloggare med stickmaskiner som jag missat i min blogglista? Tipsa mig genom kommentarer eller mail (se min profil).

TACK kära besökare!

måndag, november 23, 2009

Diverse överföringsverktyg

Även om ingen av er verkar ha den underliga mojängen i föregående inlägg, så hade ni bra koll på vad den skulle användas till. Det är en Shadow Lace Transfer Tool och kallas tydligen för ”jaws” precis som Nina sade. Den skall mycket riktigt användas till att flytta maskor mellan resår och huvudbädd. Jag har inte testat att sticka shadow lace, bara testat att flytta maskor. Det går faktiskt ganska bra, men jag behöver öva lite till för att känna mig lite tryggare (överföringssläden är oändligt mycket enklare). Jag försökte även flytta ”åt andra hållet” från huvudbädden till resårbädden, och det gick ganska bra men med en del tappade maskor. Om man övar på att använda den kan detta vara en ”bra att ha sak”. Jag är jätteglad att jag fick med den på köpet, för jag skulle nog inte köpa en. Nypris i säljannonserna jag sett ligger runt $65 (hiskelig summa). Om jag förstår saken rätt är detta ett Studio/Silver Reed tillbehör, men verkar funka på Brother också, i varjefall någorlunda i min snabbtest.

”April” undrade vad hon skulle använda till att flytta maskor. Skall man flytta många maskor på huvudbädden kan det vara mest praktiskt att använda en vändkam/Garter bar. Den skall ju egentligen användas för att vända på stickningen, om man vill ha räta varv i slätstickningen. Men den kan också användas till att öka och minska maskor. Här är en liten gratissnutt på en film man kan köpa om Garter bars. Men denna lilla snutt beskriver bra, hur man gör ökningar (minskningarna kan man räkna ut själv). På You Tube finns många filmer om hur man använder Garter bars. En Garter bar fick jag också med på köpet då jag köpte maskinen. Det är jag jätte glad för, det är en typisk ”bra att ha” sak, men troligen ingenting jag skulle köpa, för jag använder den inte särskilt ofta. Man kan även göra sin egen, även om jag tvivlar lite på kvaliten.

Då det gäller överföringsverktyg finns ju den med 7 varierbara nålar som är väldigt bra. Jag har också köpt ett överföringsverktyg men 10/12 nålar. Men kvalitén var usel och en nål gick sönder ganska snabbt. Jag tycker att överföringsverktyg med många nålar är tröga och bökiga att använda, det är enklare att använda 3:an. Det beror kanske mest på att jag är ovan att använda dom eftersom jag är för lat för att göra modeller med för mycket maskförflyttande, även om jag är förtjust i figurformade kläder och har haft stora planer på att göra ”inprovningar”.

fredag, november 20, 2009

Vet ni vad detta är?


Nej, detta är ingen efterlysning egentligen, för jag vet vad det är, det står nämligen på kartongen. Nej jag frågar för jag är nyfiken på hur känd, spridd och använd denna pryl är. Jag fick med denna då jag köpte min begagnade maskin (5 år sedan), och jag plockade upp den idag för första gången (för fotografering). Jag sätter en femma på att den tidigare ägaren/ägarna aldrig använt den överhuvudtaget, troligen inte ens tagit upp den ur kartongen. Hålkort och instruktioner är ännu inplastade.

Jag har bara sett denna grej omnämnas (mycket kort) två gånger i maskinstickningsböcker. Googlar jag på den, får jag i och för sig ganska många träffar, men det verkar bara vara säljannonser. Så jag får intrycket att detta inte är någon betydande pryl i maskinstickningsvärlden.


Vad är det då? Ja det talar jag inte om nu, jag hoppas få in ett antal svar på vad det är, (rena gissningar och kvalificerade kommentarer är lika välkomna). Kort sagt hur många vet vad det är? Hur många har en? Och hur många använder den? Vad är era erfarenheter av den?

Återkommer senare när jag har hunnit testa den.

tisdag, november 17, 2009

Första julklappen fixad



Så var den klar, julklappströjan. Storleken blev stor, men, men hon växer ju flickebarnet, så någongång bli den säkert lagom. Dessutom är den inte tvättad, det överlåter jag till mottagaren, för det får nog bli handtvätt på denna tröja. Jag är inte säker på att dom två garnerna krymper på samma sätt. Det svarta är shetlandsull med 25% silke, och det röda är 1-trådigt ullgarn.

Tröjan blev helt OK och jag är nöjd. Två mönsterfel kunde jag inte undvika, men jag har övertygat mig själv om att dom inte syns. Kan ni hitta dom?

Och tänk jag fixade allt rattande mellan olika maskspänningar. Jag kanske skall börja en ny trend ”göra rätt med en gång”. Nej usch, så skall jag inte säga detta är att utmana ”Murphy” alldeles för mycket.

När jag linkade fast halsringningen, vände jag på stickningen så att kedjesömmen kom på rätsidan. Snyggt tycker jag.

Det som är kvar nu är att sy i min ”lapp”, dels för att hon skall påminnas om vem som gjort den och för det andra så är det lättare att avgöra vad som är fram och bak då det sitter en lapp i nacken. Innan jag paketerar skapelsen bör jag kanske få bort allt damm som kom på tröjan då jag lade den på sovrumsgolvet för fotografering. (Klant).

Apropå damm, tacka vet jag att sticka med vitt och grått garn. Fy vad det ser ut runt maskinen. Och jag tror inte alls att detta garn dammar mer än vanligt, det är bara det svarta dammet syns så tydligt. Nu är det dags att städa maskinen, sedan vidare mot nya djärva mål.

söndag, november 15, 2009

Snart advent


Om 14 dagar är det första advent, men det har inte min sommarpetunia insett ännu. Även om den börjar se lite luggsliten ut så blommar den fortfarande och har nya knoppar.
Bra jobbat! Uthållighet är annars en egenskap som mina blommor brukar sakna.

torsdag, november 12, 2009

Hemlis 6 eller Surtanten i ett nötskal

Med en dåres envishet fortsätter jag att anmäla mig till Stickameras byten, vi får se om detta blir det sista. Nu hoppas jag på att riktigt trevliga Hemlis-kompisar.

Här har ni Surtanten i ett nötskal, d.v.s mina svar på Hemlis-frågorna.

1. Vilken sorts garn tycker du mest om? Är det något material du absolut inte tycker om? Svar: Den stora favoriten är ull av olika slag, att blanda in silke i ullen gör den inte sämre. Jag gillar inte akryl och är måttligt förtjust i bomull. Skulle vara spännande att testa nya udda material som jak, bambu och mjölk och allt vad dom nu hittat på. Till stickmaskinen använder jag relativt tunna garner motsvarade till stickor 2-3.5 mm, men även tjockare garn går att använda.

2. Vilka är dina favoritfärger? Svar: Gillar mörkrött, blått i olika varianter, vitt, vintervit, blå-grön, det beror mest på vad jag skall sticka, vissa garner och stickningar gör sig dock bäst i naturfärger. Jag klär bäst i typiskt kalla färger (men lite mjukare nyanser). Knallorange och knallgult är kul färger som jag blir glad av, även om det inte är ”mina färger”.

3. Är det någon färg du absolut inte tycker om? Svar: Gulaktiga färger av typen senapsgult, brons, olivgrönt, ärtgrönt et.c. Är även måttligt förtjust i lila.

4. Vilken sorts stickor tycker du bäst om/använder du helst? Svar: P.g.a en muskelsjukdom som gör bl.a. händerna väldigt svaga, stickar jag i stort sett bara på maskin numera. Använder mina gamla stålstickor som ”blocking wires”.

5. Hur länge har du stickat? Anser du dig vara nybörjare, avancerad eller mittemellan? Svar: Började sticka i 6-7 års ålder då jag fuskade på mammas strumpstickning, var alltid tvungen att vänta tills hon kom ner till foten för jag behärskade bara räta maskor. Kom så långt som till mittemellan stadiet innan händerna satte stopp för handstickning. På maskin har jag stickat i ca 7 år, också där har jag kommit till mittemellan stadiet.

6. Dricker du kaffe? Te? Svar: Te, i mängder. Mycket örtte som är snällt mot magen. Favoriten är dock grönt te. Svart te är också gott och dricker det ibland.

7. Är du allergisk mot något? Svar: Nix.

8. Vilken slags musik tycker du om? Svar: Lyssnar väldigt lite på musik numera. Men gillar tex. Springsteen, Tom Waits, Lasse Tennander och favoriten EUSKEFEURAT. Uppskattar klassisk musik även om jag nästa aldrig lyssnar på det. Har noll koll på dagens musik.

9. Favoritgodis? Svar: Malaco gelegodisar typ Gott och Blandat (inte lakritsen). Marmelad och choklad (inte med sprit/likör smak)

10. Håller du på med någon annan "skapande hobby", förutom stickning? Svar: Försöker virka ibland men händerna vill inte samarbeta. Försökte ge mig på amigurumi för det verkade så kul, men det fungerade inte. Gillar att laga mat om detta kan anses vara en skapande hobby. Målet är att få vanlig enkel husmanskost och vardagsmat supergod. Jobbar just nu på att bli ”sås-expert”.

11. Vad tycker du är roligast att sticka? Svar: Jag brukar vara mest nöjd då jag gjort en varm och gosig ylletröja.

12. Prenumererar du på någon sticktidning? Svar: Japp, Machine Knitting Monthly.

13. Har du något drömprojekt på önskelistan? Svar: Tänker lära mig sticka sockor på maskin, men vet inte om det precis är ett drömprojekt. Nej den stora drömmen är att sticka en Bohuströja och en urtjusig stor spetssjal (typ Estnisk eller liknande), men det fixar jag inte på maskinen så det förblir en dröm.

14. Använder du pulsvärmare/handledsvärmare? I så fall, vad är ditt handledsmått? Svar: Japp, jag är mycket frusen om händerna. Jag stickade mitt första par 1984, då kallades bara muddar och alla tycket det var jättefånigt när jag gick omkring med lösa muddar. Omkrets ca 16 cm.

15. Tycker du om att sticka pulsvärmare? Svar: Nja, inte särskilt. Använder oftast mina från 1984.

16. Stickar du sockor? Svar: Skall börja……snart……hoppas jag…….

17. Vad har du för fotstorlek? Svar: Storlek 38-39, längd 24.5 cm, omkrets vid vristen 23 cm.

18. När fyller du år? Svar:

19. Stickar du med pärlor? Svar: Ja ibland, (på maskinen) då jag känner mig extra tålmodig.

20. Vilken slags böcker (ej stickning) läser du helst? Svar: Gillar välskrivna ”feelgood” romaner, favoriten är Jane Austen. Gillar även Agatha Christie, lagom med intriger och lyckliga slut (trots ett och annat mord). Romaner om folks liv och leverne är också intressanta, är dom tillräckligt bra behöver dom inte ens sluta lyckligt. Gillar även att lyssna på Torgny Lindgren och Peter Englund då dom läser sina egna böcker, kanske för att dom är norr ifrån precis som jag. Just nu skall jag börja lyssna på ”Vägar till Visdom” av Stefan Einhorn, får se om jag blir visare…..

onsdag, november 11, 2009

Avmaskningssläde


Jag är väldigt förtjust i tids- och arbetsbesparande tillbehör. Förra året skrev jag om hur fantastisk en överföringssläde är (och det tycker jag fortfarande) även om den kanske sliter en del på nålarna. En annan arbetsbesparande sak är avmaskningssläden. Den är lite knepigare att använda och vi har ofta varit lite osams, jag tyckte den krånglade alldeles för ofta. Och jag det är inte ensam, här är något som jag hittade på en hemsida.

"A word of warning this gadget is very easy to break, if you are heavy handed or impatient don’t buy one of these, you will probably break it within the first ten minutes. Now if you take your time, use the correct technique, have a sound bed of needles & a good sponge bar it is a real time saver. "

Enligt dessa kriterier borde min avmaskningsläde vara paj för länge sedan……

Sedan jag skaffade en ”riktig” linker använder jag avmaskningssläden till just bara avmaskningar och nu är vi betydligt bättre överens. Så min slutsats är att det krånglar mer vid monteringsarbeten eftersom man då har tjocka kanter m.m. Men en enkel avmaskning i lagom tunt (slätt) garn, se till att sträcka och mata undan det som är avmaskat, jobba/veva i lugn takt då fungerar det utmärkt, oftast.


Avmaskingssläden fungerar så den gör en kedjeavmaskning, den lyfter helt enkelt den ena maskan över den andra. För att detta skall fungera måste maskorna som skall avmaskas stickas betydligt lösare, minst 3 enheter lösare, än den vanliga stickfastheten. Följaktligen kan man inte ha för tjockt garn. Just nu har jag avmaskat en ärm stickad i 4 ply ull garn, ca 180 maskor och det gick utmärkt de första 160 maskorna. Detta händer mig ofta, när jag närmar mig slutet och tänker tanken ”det här går ju riktigt bra”…då börjar det krångla.

En stor fördel med denna typ av kedjeavmaskning är att den är lätta att repa upp, jämfört om man avmaskar med nål och tråd, då man måste ”sprätta” maska för maska. Har man ingen avmaskningssläde men vill göra kedjeavmaskning så går ju även utmärkt att göra med en vanlig tungnål (latch tool).


Slutsats, en avmaskningssläde är tidsbesparande men ganska kinkig och ibland tålamodsprövande. Det är ingenting jag rekommenderar att man köper till fullpris, men hittar man en billigt, eller som jag fick med den på köpet av stickmaskinen, så rekommenderar jag att man skall försöka använda den (på lämpliga stickningar).

**********************************************************************************

Uppdatering 13/11

Om man har en kinkig avmaskningssläde kommer här en bra länk som innehåller tips på hur man får i gång den. För det kan definitivt vara värt besväret.

tisdag, november 03, 2009

Många små glädjeämnen



Idag kom så ett Garn och Chokladpaket.

Raggsockan var snäll och skickade ett nytt paket, som ersättning för det försvunna paketet. Ett jättehärligt nystan med ett tunt ullgarn i världens snyggaste blåmelerade färg! (även om färgen inte framträder på bilden ovan) Har gått och smålurat på en glesstickad tunika ur boken ”Knits to fit & flatter” utan att kunna bestämma mig för vilket garn jag skall använda, men nu vet jag. Och chokladen är jättegod, tyvärr tycker barnen det också.

Tack raggsockan!

Jag har sålt en av mina favoritstickböcker på Tradera, för ett fantastiskt pris. Jag tvivlade länge på att affären skulle fullföljas men nu finns pengarna på mitt nya stickmaskinskonto. Jag blev inspirerad av Linda som sade att hon stickat ihop till sina maskiner. Nu har jag ju aldrig tjänat några pengar på mina stickningar, det närmaste jag kommer är denna bokförsäljning. Tanken är att om jag sparar lite nu och då på ett speciellt stickmaskinskonto så behöver jag inte tveka så mycket om jag stöter på en intressant annons på en elektroniskmaskin någon gång i framtiden.


Och dottern har äntligen stigit upp ur sängen efter 6 dagar med hög feber. Vi andra är lite hostiga och harkliga men hittills har ingen annan fått feber (peppar, peppar), då kan det nog inte vara svininfluensan, efter all hysteri kring dess smittsamhet.

måndag, november 02, 2009

Böcker hit och böcker dit

Jag har tidigare klagat på att jag har för mycket böcker, inte bara för mycket garn. Men så gjorde jag en storstädning i bokhyllan och rensade ut en del. Jag menar, vem blir lycklig av att ha följande böcker i bokhyllan; ”Elementary differential Equations with Applications”,”Electrochemical Methods Fundamentals and Applications” , “Linera Algebra and its Applications” för att inte tala om två ex av ”Allmän och oorganisk kemi” av Gunnar Hägg. Nu ligger dom och en del andra böcker i en banankartong på vinden, för slänga böcker det kan jag inte göra. Det finns mycket gedigen kunskap samlad i dessa böcker, jag önskar att den kunskapen även fanns i mitt huvud, men det är bara en mycket liten del av det som fått plats i detta söta lilla huvud.

Den plats jag lyckats frigöra i bokhyllan har jag fyllt nästan lika fort med maskinstickningsböcker. Och skulle jag lyckas tillägna mig allt som står i dessa böcker, då blir jag en maskinstickningens häxmästare…...

fredag, oktober 30, 2009

Halloween och svinis????


Vi har en spännande vecka framför oss. Dottern ligger sjuk med feber, huvudvärk och halsont. Spännande att se om det är en "vanlig förkylning" eller om det är svininfluensa och hela familjen ligger däckad inom en vecka.
Jag och sonen har mycket väldigt viktigt pyssel framför oss idag, en av pumporna skall gröpas ur , och en ny läskig dräkt måste sys till morgondagens halloweenfest. Det är ju inte särskilt läskigt med en vålnad vars rock bara räcker till knäna.
Håll tummarna för att han inte ligger i feber i morgon, han har väntat på Halloween sedan november förra året, enda gången han får äta ohämmat med godis.
************************
Del ett i dagens pyssel är avklarat, en ny dräkt är fixad. Den blev OK, med ca 1 dm extra "växmån" på längden och i ärmar. Jag är mäkta stolt, för denna dräkt syddes helt på "frihand", inget mönster utan jag klippte delarna helt på "känn". Jag tror det är allt detta "cut and sew" som gjort mig modigare när det gäller sätta saxen i tyget.

tisdag, oktober 27, 2009

Terapi-tröja

Dags att sluta deppa! Tycker i och för sig att man måste få göra detta ibland, men så länge man har förmågan bör man ta sig ur det ganska snabbt. Inom färgterapi antar jag att man skall kladda med färg och måla, men sådant är dock inget för mig. Men mysigt garn i vackra färger, det fungerar. Länge funderade jag på att göra en tröja i olika lila nyanser eftersom jag har mycket lila garn från tidigare projekt. Men det kändes inte rätt, jag ville ha gladare färger, så jag tog svart och rött (om nu svart kan anses vara en glad färg), och valde en tjusig rosbård från boken jag talade om i förra inlägget.

Då det gäller modell på tröjan valde jag ett säkert kort, helt rak med nedhasad axel (min favoritmodell). Det röda garnet är det Kool-aid färgade 1- trådiga ullgarnet jag sktivit om tidigare. Jag använde två trådar, men denna gång ville jag inte tvinna dom, trådarna fick löpa parallellt, jag ville ha garnet melerat, inte spräckligt.

Snyggast tycker jag att härvan som hade minst färgskiftningar blev, den är rosa, röd och mörkröd. Det garnet är i rosbården. Den nedre bården är lite mörkare, det är den turkos-rosa härvan som jag senare färgade över med mörkrött.

Jag har insett att det är en stor skillnad på vad som är snyggt i härvorna och var som senare blir snyggt i stickningen. Och jag måste säga att dom djärvaste färgskiftningarna inte riktigt faller mig i smaken i stickad form, det blir oharmoniskt, spräckligt och ”grylligt” (men jag är ingen vän av ikat mönster heller).

Eftersom jag varvar vanlig slätstickning (men maskspänning T6) med tvåfärgsstickning (T7), och dessutom stickar resår på T3 gäller det att hålla tungan rätt i mun, det finns utrymme för misstag. Jag gjorde nämligen som Iris Boshop beskriver i häftet, jag gjorde en provlapp i slätstickning T6 och tog måtten utifrån detta. Vid mönsterstickningen ökat jag maskspänningen ett helt steg till T7, då ska i slutändan resultatet bli en ganska ”jämn” stickning. Men jag måste ha slarvat då jag mätte provlappen, för i slutänden blev bakstycket 85 cm långt. Nästan 20 cm längre än jag hade avsett. Visserligen ger ju bårderna lite extra längd eftersom dom är stickade med större maskor men inte är det där felet ligger.

Nu skall jag mäta och räkna maskor på bakstycket, sedan skall jag repa upp det och börja om från början. Just i detta fall känns det inte särskilt farligt, detta är ju snabbstickat. Det är annat när man kämpat i en vecka med en spetssjal och inser att den måste repas upp och göras om igen.

Jag skall även väga mönstergarnet, för det verkar vara på gränsen att det räcker. Eventuellt måste jag köpa och färga lite mer. Men det skall kan kanske göra i alla fall, det var ju kul.

För viss blev det här väl ganska snyggt.

lördag, oktober 24, 2009

Höstdepp.


Just nu känns det som om ingenting går min väg. Grått och tråkigt väder, ständigt småförkyld, mina stickningar blir inte som jag tänkt mig. Den blåa UFO sjalen har jag lagt i en påse, långt ner i stickkorgen. Spetstucken blev i och för sig bra mjuk, ullig och gullig precis som jag tänkt, men den drog ihop sig mer än jag väntat och jag är inte säker om denna typ av stickning verkligen passar till den cape som jag hade tänkt göra. Men det är svårt att avgöra innan den är klar, och till det behövs ribbstickade muddar och en hel del maskupplockande. Men jag har ingen lust, eftersom det kanske slutar med att allt skall repas upp igen.


Men jag brukar bli glad av tröjor i vackra färger (om jag inte gör dom för komplicerade). Julen närmar fortare än man tror, och ett kusinbarn borde få en stickad tröja för det fick hennes syskon förra julen. Linda har tidigare sagt att Fair Isle är mode i höst, så det är väl ett bra val till en modemedveten tonåring. Frågan är bara skall jag försöka mig på ett mönstrat runt ok, eller skall jag göra en säkrare variant i rak modell med bårder?

Jag har skaffat mig häftet ”The Borders and Yokes Collection” av Iris Bishop, där beskriver hon hur man stickar tröjor med runda ok på maskin. Egentligen är jag inte så förtjust i runda ok, men det skulle vara kul att kunna det. Häftet innehåller mönster till fyra tröjor med runda ok, och ungefär 30 mönster till raka bårder. Alla 24 m hålkort!

Kanske skall jag istället försöka mig på en raglan tröja med mönsterbårder. Raglan har jag inte heller stickat någon gång, det är också värt ett försök.

Jag vet i alla fall en sak, jag skall inte ta måtten och modellen från Drops, jag har insett att det är då jag alltid får så smala ärmar. Och jag skall genast sluta rekommendera andra att använda Drops modellerna till stickledaren. Jag har därför tagit bort Drops mönsterbank från listan med bra länkar.


Först skall jag bestämma färger och garn, lite plockande med garn i glada färger gör säkert underverk med humöret.

fredag, oktober 23, 2009

Besvikelse, besvikelse

Ännu en besvikelse då jag öppnar postlådan, inte något Garn och Choklad paket idag heller. I onsdags förra veckan fick jag ett mail att paketet var ännu inte var skickat, men förhoppningsvis skulle postas snart. Varje dag denna vecka har jag tänkt, ”idag måste det komma”. Men icke! Inget paket i sikte. Och lite sur blir jag, (ganska mycket faktiskt) det är ju faktiskt 25 dagar sedan byteskompisarna delades ut, och en vecka (den 15:e) sedan deadline var, och som hon sade att paketet skulle skickas…..

Jag har visserligen hört talas om att brev och paket försvinner på posten men det har jag aldrig varit med om (ännu).

Just nu känns det lite fånigt, men själv hade jag dåligt samvete för att jag postade mitt paket så sent som den 12:e och dessutom bara hade gamla julfrimärken att frankera med så paketet gick med B-post.

Då jag gjorde i ordning det garn och chokladpaket som jag skulle skicka, undrade dottern vad det egentligen var för vits med dessa byten. Och egentligen kan man faktiskt undra detta, jag menar man köper garn och choklad och skickar det till någon, och får ungefär samma sak av någon annan (om man har tur). Rent logiskt borde det vara bättre att man gick och köpte lite favoritgarn och favoritchoklad till sig själv och dessutom slapp slösa en massa pengar på porto. Men riktigt så logiskt är det ju inte, det är ju så kul och spännande att få ett paket. Det förstod dottern i och för sig, men hon hade fortfarande svårt att förstå poängen, så jag förklarade vidare att många av dom som är med i bytet är mammor och tanter som ofta bryr sig om andra med sällan får egna paket (då blev jag överöst med pussar). Och dessutom är det ju riktigt roligt att plocka ihop ett paket och skicka till någon i hopp om att mottagaren skall bli glad.

Så lite roligt hade jag ju i alla fall, för jag tror att hon som fick mitt paket i alla fall blev glad.

Jag har redan anmält mig till ett nytt byte, denna gång Garn och Te, jag hoppas verkligen att jag har bättre tur i det bytet.

Men det är klart, visst finns det mycket större besvikelser och motgångar i livet än ett "förlorat" garn och choklad paket. Men å andra sidan så består det mesta av livet just av små händelser, så lite besviken kan man väl få vara.

torsdag, oktober 22, 2009

Spetstuck



Om det nu är så att skira, vackra spetsstickade sjalar faktiskt görs bättre med hjälp av handstickning än på maskin. Då inställer sig ju frågan, vilken typ av sjalar görs bäst på maskin? Ett svar har jag redan, slätstickade linsjalar, men finns det något mer? Nu ville jag göra något mjuk ulligt, gulligt, vad kan man då hitta på? Varför inte prova spetstuck, alltså inte spetsstickning kombinerad med tuck utan ett ”vanligt” tuckmönster där vissa nålar hoppas över, så att resultatet blir glest och fint. Effektiv och bra, inga "onödiga" extra släddragningar.

För att det skall fungera med att använda "tomma" nålar, måste ”end needle selection” inaktiveras. Så fram med instruktionsboken för att kolla om mojjengerna skall vara uppe eller nere. Dom skulle vara nere, och denna gång tror jag att jag lyckades få dom att hållas på plats. Men när jag bläddrar i boken stöter jag på avsnittet om Tuckstickning och ser att man skall fälla fram gummihjulen på avstrykare då man stickar tuck. Tänk det har jag helt glömt bort, och så mycket tuck som jag stickat på sistone. Vilken tur att maskinen inte tänkt på det heller, för den har fungerat utmärkt även om gummihjulen inte varit i arbete.


Hålkortet kommer från Stichword pattern book (#282), det är förövrigt samma hålkort som jag använde till min sjalkofta (då med alla nålar naturligtvis). De nålar som korresponderar till ljusblått används ej.


Detta ser väl inte så tokigt ut?

onsdag, oktober 21, 2009

Ett nytt UFO

Efter att ha surfat runt på olika stickbloggar som visat de mest fantastiska spetsstickade sjalar blev jag så sugen på att göra en sådan. När jag sedan hittade det jättemysiga garnet GrignascoMeriosilk, så slog jag till. Även om jag tycker att spetsstickning på maskinen är ganska tidskrävande eftersom man får dra spetssläden så många gånger utan att några varv stickas. Och ju tjusigare spetsmönster desto mer jobb är det. Jag provade lite olika tjusiga spetsmönster men tappade maskor hela tiden, tills slut valde jag ett ganska enkelt spetsmönster som bara har 4 släddrag med spetssläden. Denna gång valde jag också sticka sjalen på längden, så den kunde alltså bara bli 200 maskor på långsidan. Men sjalen var tänkt till dottern, så den skulle inte vara så stor heller. Sagt och gjort, jag startade, för att piffa till det hela ytterligare stickade jag in pärlor lite här och där i mönstret. Det hela gick ganska bra förutom lite tappade maskor här och där, och sjalen blev riktigt skir och fin. Men så särskilt stor blev den inte, nej när den till slut var klar och kommit av maskinen så var det bara en lite sjalett. Istället för att repa upp alltihop började jag stickade en decimeter bred bård, men den måste vara ca 150 cm lång = minst 600 varv= minst 1800 släddrag.

Nu har jag stickat 362 varv, men nu är jag less. Och för första gången har jag plockat av en stickning på vändkamen. En ett nytt UFO! Kommer jag någonsin att färdigställa den? Eller skall jag repa upp den, efter allt jobb???

Efterklok; jag borde ha stickat sjalen på tvären, och i dubbelt garn!

Slutsatsen är i alla fall att tunna, skira, vackra spetsstickade sjalar tror jag görs bäst med hjälp av handstickning. Tänk en vacker estnisk spetsjal................

torsdag, oktober 15, 2009

Garnfärgning med Kool-Aid. Fun factor=high


Som ni säkert vet går det utmärkt att färga garn med det amerikanska saftpulvret Kool-Aid. Detta tyckte jag verkade så kul att jag var bara tvunget att testa detta. Men samtidigt kan jag inte låta bli att tycka att det är väldigt makabert. Detta saftpulver är ju meningen att man skall ”hälla” i sina barn! Och det färgar alltså animaliska fibrer på ett utmärkt sätt. Det påstås rent av att färgningen är tvättäkta, men det har jag inte testat ännu. Den enda trösten är att infärgningen av garn sker vid 100 ºC och barnen kanske inte infärgas lika effektivt vid 37 ºC.

Jag och barnen hade en liten färgverkstad där vi experimenterade lite på ljusgrått 1-trådigt ullgarn. Resultaten är kanske inte fantastiska, men det var kul. Det är svårt att veta hur man skall lägga färgsjoken för att få en snygg effekt i stickningen, speciellt när man inte ens vet vad man skall sticka av garnet.

Tillvägagångssättet är enkelt, blöt garnet ordentligt, lägg det i en glasform, blanda saftpulvret i ett glas vatten, häll det på garnet, se till att garnet dränks ordentligt. (jag ”mosade” med en gaffel). Micra på full effekt i 2 minuter, rör och mosa lite mer på garnet så att det kommer i kontakt med kvarvarande färg, micra 2 minuter till (gör om proceduren tills vattnet är klart, jag fick köra mellan 2-4 ggr). Låt svalna, skölj garnet och beundra resultatet. En mer utförlig beskrivning hittar ni här.

Om jag förstått allt rätt så innehåller Kool-Aid i grunden tre färger, blå, röd och gul. De olika smakerna är bara olika kombinationer och intensiteter av dessa tre grundfärger. Antagligen en självklarhet för alla som kan grundläggande färglära, men det hade inte jag fattat utan jag köpte massa olika smaker. De olika smakerna jag har ger mörk rött, rött, lila, blå/turkos, rosa/ljusröd och orange. Någon gul eller grön färg lyckades jag inte köpa.


Om någon vill testa lite Kool-Aid infärgning så har jag några påsar över, dessa kostar 8 kr/styck (+ porto (de väger ca 8 g/påse)). Rekommendationen är 1 påse/ounce garn eller 3-4 påsar/hg garn. Men jag måste påpeka att antalet påsar beror mycket på hur mättad färg man vill ha och hur mycket färg det finns i påsen, (de rosa innehåller ju betydligt mindre färg än de röda påsarna).

Detta är naturligtvis inte särskilt kostnadseffektiv infärgning, men det är kul och luktar ganska gott, i varje fall i början sedan ledsnar man på den artificiella lukten. Jag har en rulle silkegarn i en trist gulaktig naturfärg, jag kanske skall våga mig på att färga det också

Till slut kan jag inte låta bli att undrar om man kan färga garn med barnens lördagsgodis också???

onsdag, oktober 07, 2009

Cut and sew del 2


Linda tyckte att jag skulle starta en cut and sew trend. Tja, jag är ju inte den som brukar skapa trender, men jag kan ju göra ett tappert försök att inspirera någon. För cut and sew har helt klart sina poänger, speciellt om man som jag är både otålig och lite "vindögd". Av någon märklig anledning har jag ibland svårt att få båda sidorna lika när jag skall delsticka sidorna var för sig. Ofta blir det mönsterfel, men jag har ibland även problem med att få dom lika långa, då undrar jag ofta om det är jag eller stickledaren som fått hicka. Så istället för att bråka med sådana saker är det mycket lättare att hoppa över alla avmaskningar för halsringningningarna och sticka rakt upp till axlarna och avmaska.


Det finns invändningar att det inte är riktigt ”fint” att göra cut and sew, och här hittar ni en intressant betraktelse över detta. Men å ena sidan är vi ju redan ”förtappade” som maskinstickar, och för det andra så har ju cut and sew gamla anrika anor i traditionellt stickande, bland annat från rundstickade lusekoftor i Norge. Cut and sew är alltså inte alls något nytt påfund som lata maskinstickare ägnat sig åt. Men jag skall villigt erkänna att det kändes väldigt främmande och läskigt att sätta saxen i stickningen första gången, jag var livrädd att skulle förstöra alltihop.

Cut and sew är väldigt enkelt, och kräver alltså bara lite mod första gången. Det finns flera beskrivningar nätet om hur man gör, SuzyRanner har tex. gjort en instruktionsvideo. Jag har dock två invändningar på hennes video, jag föredrar naturligtvis att använda rullkrita för att markera sylinjen. Om man tråcklar en markeringstråd måste man sy vid sidan om tråden för den vill man ju inte sy fast. Jag tycker det är enklare att rita upp sylinjen för då har jag något exakt att sikta på när jag syr en liten smal zig-zack linje på symaskinen (vilket kan vara lite svårt i den elastiska stickningen men lätta på pressarfotstycket så går det lättare). Sedan klipper jag innanför sömmen (som jag brukar sy i en avvikande färg). Det andra är att halsringningen blir snyggare och rundare om mallen är någorlunda vinkelrät mot axeln den sista halvcentimetern. Sedan är det en smaksak vilken form och storlek man vill ha på halsringningen, parabol, halvcirkel eller som modellen ovan.

På bilden ovanför ser ni två mallar som jag kopierat från MKM, förstora bilden så ser ni måtten (om ni kan läsa kråkfötterna) och rutmönstret på pappret (5 mm rutor). Och här kan ni hitta en sida till med både mallar och beskrivning på hur man gör och (1 inch=2.54 cm). Jag vill dock betona att jag inte läst mina länktips särskilt noga, kan därför inte stå till svars om dom skrivit något tokligt ;0)

Om någon behöver rullkrita, få fråga Linda om hon inte kan gräva i sina lådor.

Nu är det upp till er om detta blir någon trend.

tisdag, oktober 06, 2009

Alice Starmore's book of Fair Isle Knitting


Idag kom mitt senaste bokinköp, Alice Starmore's Book of Fair Isle Knitting, Finns att köpa hos svenska internetbokhandlare för runt 200 kr. Jag beställde min från England och kom därigenom ännu lite billigare undan.
Jag är ett stort fan av Alice Starmores böcker, även om dom inte är till så stor nytta för mig som "hålkorts-maskinstickare". Så är det även med denna bok, efter första genombläddringen har jag hittat en 24m rapport och en 12 m rapport, inte mycket att hänga i julgranen. Men strunt i det hennnes böcker är bara så underbara att bläddra i, dom har så härliga färgbilder och underbara tröjor. Denna bok är inget undantag, nej jag tycker faktiskt att den är bättre än mina två andra böcker för i denna bok finns det en hel del att läsa. I första avsnittet med historia kan man kan lära sig var Fair Isle ligger så att man inte blanda ihop det med Färöarna. Därtill innehåller den avsnitt med mönster- och färg-"lära" och en "tips och gör det själv" del (avsedd för handstickare, naturligtvis). Naturligtvis innehåller den även mönster och beskrivningar på 12 plagg som man kan inspireras av. En bok som helt klart värt sina 156 kr, ja även 188 kr som Adlibris vill ha.
Nu måste jag bläddra lite till i boken.......

söndag, oktober 04, 2009

Mer garn

I somras skrev jag om att jag hade ålagt mig själv med ”garnköpsförbud”. Men det förbudet bröt jag redan för någon vecka sedan då jag var och klappade garn på KarMa garn. I och för sig införskaffades det garnet med specifika projekt i åtanke, och då gällde inte förbudet. Men nu har jag förfalligt till ett ”bra att ha” inköp. 5 hg öglemohair, och 4.5 hg kamgarn/silke är det nytillskottet. Men å andra sidan har jag sålt 9 hg garn till Nina, så på sätt och vis går det ju på ett ut. Dessutom har jag stora planer för detta garn härliga garn, om jag lyckas förverkliga dom dyker dom snart upp här på bloggen. Jag är speciellt nyfiken på hur och om mohairgarnet fungerar i stickmaskinen.

Jag är inte helt säker på om detta inköp berodde på svår garnköparabstinens eller på det faktum att jag under sensommaren och hösten faktiskt varit mycket piggare, stickat en hel del och återfått hoppet om en stickande framtid. (peppar, peppar, måtte det bara hålla i sig)


Lite av det nya garnet går åt till höstens garn och choklad paket. Förra gången jag var med i chokladbytet satsade jag på chokladen, och handlade på Belgiska pralinboden. Denna gång prioriterar jag garnet. Så chokladen inhandlades på ICA-Maxi, den godaste jag kunde hitta i deras sortiment. Jag vill inte på något sätt påstå att den kan mäta sig med Belgiska pralinboden, men det gör inte priset heller så då kan man köpa mer. I mitt tycke var den (trots allt) riktigt god, för säkerhets skull köpte jag lite åt mig själv också för att provsmaka. Jag hoppas verkligen att mottagaren gillar chokladen, men gör hon inte det kan hon klappa på garnet, för det måste hon bara gilla.

fredag, oktober 02, 2009

En tröja till sonen

Nu är sonens tröja klar, återigen har jag gjort för smala ärmar. Jag få nog se mig om efter ett 80-tals mönster så att modellen blir något bylsigare. Apropå 80-tal, här om dagen när jag var på en syaffär hade dom tagit hem axelvaddar, folk har börjat fråga efter det. Så nu är det bara att leta fram mönster på bylsiga tröjor och stickade axelvaddar, dessutom tror jag att rosa är på väg in igen.

Förutom de smala ärmarna är tröjan som synes lite stor. Visserligen är den inte tvättad ännu och den är beräknad att krympa nästan 10% i tvättmaskinen. Men nu kommer det riktigt spännande, denna beräkning baseras på den gamla tvättmaskinen. Under denna tröjas färdigställande har den gamla maskinen tackat för sig och en ny maskin men större trumma och nya fantastiska skonprogram har införskaffats. Frågan är nu; Hur behandlar den nya maskinen ylletvätten, krymper det mer eller mindre än i den gamla maskinen? Jag hoppas innerligt på att den har ett bra ylleprogram eftersom jag tvättat i stort sett alla ylleplagg i maskin.

Så om tröjan krymper mindre än de beräknade 10% då får sonen lägga på ett extra kol i växandet. Han är 13 cm kortare än sin syster, men han är bara 25 minuter yngre.

tisdag, september 29, 2009

Cut and sew


När jag gör mönsterstickade tröjor och koftor använder jag mig oftast av cut and sew halsringningar. Jag har tyvärr en förmåga att komma i otakt i mönstret om jag skall sticka sidorna var för sig. Det hjälper inte att jag är noggrann och noterar på vilken mönsterrad jag var et.c., det blir ofta galet i alla fall. Visserligen är cut and sew kanten otroligt ful, men med en dubbel halskant kan man gömma den och slipper se eländet.

Jag har gjort plast mallar som jag använder för att få rätt form och storlek. Men jag har alltid haft bekymmer att överföra mallen till det stickade ”tyget” så att jag vet var jag skall sy. Jag har testat både tuschpennor och markeringspennor, men stickningen glider runt eftersom man måste trycka så hårt. Jag har testat att nåla fast mallen och sy direkt, men det var otroligt bökigt och jag vågar absolut inte klippa först och sy efteråt. Men här om dagen surfade jag runt på Stäkets hantverks hemsida och hittade något som heter rullkrita. Den har ett litet hjul som hjälper att pytsa ut kritan när man drar. Detta lät ju idealiskt, men tyvärr var detta en utgående produkt och det enda som fanns kvar var refillpatroner. Men Eva tipsade mig om att leta i lapptekniks affärer. Hos Ylvas Quiltrum hittade jag Clover Charco liner som kostade 70 kr. Dessutom beställde jag Evas refillpatroner, så nu hoppas jag att jag har krita för lång tid framöver.

Rullkritan fungerar riktigt bra, den rullar lätt och drar inte i ”tyget”. Däremot får man dra ganska många gånger innan man får en bra och tydlig linje. Linjen försvinner dessutom ganska lätt så man bör sy genast, innan man ”skakat” bort all krita. Men detta är ändå det bästa markeringsverktyg jag testat på stickade material.

Jag syr med en liten tät zig-zack på maskin och därefter är det bara att plocka fram saxen. Tidigare tyckte jag det var jätteläskigt att klippa i stickningen. Jag var så rädd att jag missa någon maska så jag sydde två varv, men jag har insett att det räcker med ett varv. Man ”säkrar” ju maskorna en andra gång då halskanten monteras på.

Nu är halsringningen sydd och klippt, dags att ställa undan symaskinen och montera axeln. Därefter är det bara halskanten kvar att sticka och lite mer montering......Hmm…. undrar vad jag skall börja på härnäst?

söndag, september 27, 2009

Ibland är det bara för enkelt

Jag har länge grubblat på hur jag ska fixa en ”twisting yarn stack”. Jag har letat efter lagom stora kartonger som går att stapla på varandra. Men dom har varit för låga eller onödigt stora och jag har inte egentligen plats med en massa stora extra grejer. Men för någon vecka sedan insåg jag plötsligt att jag har ju en jättebra och enkel lösning. Något som alltid funnits hemma, är lätt att plocka fram vid behov och användbar även till andra saker. Min älskade pall, som jag fick av pappa när jag var tre år.

I just detta fall hade visserligen vilken lite låda som helst fungerat eftersom jag bara hade en kon och nystade av, nystan för nystan. Men det går att ställa en kon under pallen, dessutom har jag ytterligare en pall med hål i sitsen om jag skulle behöva stapla flera koner ovan på varandra.

Garnet från den ”nedre våningen” träs upp genom hålet i den övre konen, på så sätt tvinnas trådarna runt varandra och man får ett jämnare garn då man nystar ihop flera trådar. Speciellt om man blandar flera färger är detta mycket bra för man får en jämnare färgblandning.

Har ni andra fiffiga lösningar på Twisting yarn stacks, så är jag mycket nyfiken.