onsdag, april 29, 2009

Ut i vårsolens glans

Nu är klockan sju på kvällen och det är 20 grader i skuggan, en jättehärlig dag. Men stickmaskinen, den står under sitt skynke och endast bakstycket är stickat på det som skulle bli min nya vår tröja. Ja, ja den blir nog klar någon gång. Anledningen till stickuppehållet är två, förutom det vackra vädret så har jag varit krasslig igen och tillbringar mycket tid i sängen. När jag orkar vara uppe vill jag hellre sitta ute och njuta av det underbara vädret än sitta uppe inne på den mörka övervåningen och sticka. Ytterligare en stor nackdel med stickmaskiner jämfört med handstickning, den är inte portabel. Visst skulle man rent teoretiskt kunna kånka ut maskinen i solen, men så hopplöst opraktiskt. Jag har bara en enkel uteplats och skulle i så fall måsta kånka in den varje kväll. Och jag undrar om vårluft, pollen och insekter verkligen är bra för stickmaskiner?

Men i min stickfantasi är den redan höst, och detta är ett positivt uttryck. Jag fantiserar om höstens yllestickningar. Jag är väldigt nyfiken på att testa två saker; gotländska stickmönster (rosor eller akvileja) samt jacquardstickning. Jag funderade på att kombinera det hela eftersom de gotländska mönstren ger långa flotteringar. Men att göra ett egen jacquardhålkort verkade tålamodskrävande tills jag ramlade på denna hemsida. Jag har inte testat det hela så jag vet inte om den är bra, jag är inte ens säker på att jag riktigt förstår hur den fungerar. Har någon av er testar den?

Men, men jacquard projektet ligger långt fram i tiden, det finns gott om tid att klura på detta.

torsdag, april 23, 2009

Hur gör man en maskinstickningsblogg intressant?


I ”förordet” skriver jag att detta är min maskinstickningsblogg, med det menar jag att jag skriver om det som faller mig in inom maskinstickning och någorlunda relaterade ämnen. Dessutom jag skriver efter bästa förmåga, ibland blir det bättre och ibland blir det sämre. Till min stora glädje verkar det vara tillräckligt intressant för att mellan 5-10 besökare per dag skall bemöda sig med att titta in. Visserligen ramlar nog några in av misstag men jag tror ändå att ni är några som återkommer regelbundet, och ibland kan jag inte låta bli att undra varför?
Allvarligt talat, jag menar inte att fika efter beröm (inte kritik heller), jag är bara nyfiken på vilken typ av inlägg tycker ni är läsvärda? Jag har gjort en liten enkät som jag hoppas ni vill fylla i för att stilla min nyfikenhet. Det är också roligt om ni lämnar kommentarer på det ni tycker är roligt att läsa, speciellt om jag har glömt något viktigt eller oviktigt ämne.
Som lockbete lottar jag ut en bok bland er som lämnar en kommenar
Design Your Own Machine Knitwear av Felicity Murray (slutdatum 8/5)

Slutligen så kan jag inte lova att det blir några större förändringar, mer än att jag skall försöka ta upp dom goda idéerna och försöka undvika de ni tycker är dåligt. Men i det stora hela såsar jag nog på som tidigare för ”Ständig förändring”, ”Ständiga förbättringar”, ” Change” och allt som är i ropet, nej jag är gammal för sånt och får duga som jag är (och med det jag gör).

tisdag, april 21, 2009

Garn och Choklad


Mitt Garn och Choklad bytes paket har kommit idag. Tack Boel! Fint garn och super god choklad, vilket tur att påsklovet är slut så att jag kan njuta ifred.
Det här är första gången jag är med i ett Stickamera byte. Jag har tidigare varit jättesugen på att delta, men inte riktigt vågat anmäla mig eftersom jag känner mig lite utanför som maskinstickare. Rent förnuftsmässigt så vet jag att oftast när jag känner sig utanför så är det jag själv som ”ställt mig utanför” och inte andra som utesluter mig. Alltihop är alltså mitt egna ”hjärnspöke”. Det var Hemlisfrågorna som var upphovet till detta hjärnspöket; ”vilken typ av stickor använder du?” Tja när jag stickade för hand, för ca 15-20 år sedan, använde jag stålstickor (jätteute nuförtiden). ”Och tänk om jag skulle få ett jättetjockt garn av någon, som inte passar till stickmaskinen”… Men sedan tog jag mitt förnuft till fånga, skulle jag råka få ett tjockt garn så jag kunde testa ”vävning” på stickmaskinen, eller sticka på varannan nål (inget är omöjligt). Och Hemlisfrågorna…..det är ju inte 10.000 kronors frågan heller, det finns ju inga "rätta" svar, dom skall ju bara ge en beskrivning av deltagaren. Så nu tror jag att mitt hjärnspöke har spruckit (i vårsolen), och nästa gång det är en Hemlis skall jag vara med.
Men jag mjukstartade ändå med ett Garn och Choklad byte, det gick ju bara inte att motstå så jag anmälde mig bums, innan några spöken hann komma fram. Och hur gick det då, fick jag ett tjockt garn? Nejdå, Boel hade bemödat sig med att ta reda på att jag var maskinstickare och hittat ett garn som passade, nämligen Drops Alpacka. Ett underbart garn som jag använt tidigare och faktiskt har några rosa nystan av i mina garnlådor. Så detta jag fick passar perfekt som komplement, nu kan jag sticka något riktigt roligt. Vad vet jag inte just nu, men jag skall fundera, någon fint mönstrad kofta/tröja blir det nog, till mig eller troligast till dottern.
Tack igen Boel, detta förgyllde verkligen min dag. Tänk vad man kan bli lycklig över lite garn, choklad och omtanke.

måndag, april 20, 2009

Allt klär en skönhet


Men vi andra får klä oss med mer omsorg. Själv är jag inte särskilt bra på sådant men jag har konstaterat att med vissa kläder kan spegelbilden se ganska trevlig ut, och andra gånger blir man rent rädd då man ser sig i spegeln.
Jag är bred nertill och ”smal” upptill, en raglan ärm eller rundat ok samt alltför kraftig A-linje eller empirerskärning (avskuren under bysten) förstärker päronformen. Prinsesskärning och isydd eller nerhasad ärm är betydligt klädsammare. Men det absolut viktigaste är ju att ha rätt storlek på rätt ställe. Men hur tillverkar man då perfekta kläder (stickningar)?
I ett fåfängt hopp att kunna lära mig detta beställde jag denna bok; Nicely Knit Lines, professional pattern drafting for machine knits, hand knits and crochet av Mary Louise Norman.
Boken eller häftet är på 148 sidor, en svartvit spiralbunden pappersbunt, inte särskilt imponerande i sin utformning. Den är ”utgiven” av Country Knitting of Maine, man kan handla direkt från hemsidan, men jag köpte boken av dom via e-bay. Totalt kostade den nästan 270 kr med frakt och det är ganska mycket för en pappersbunt så det gäller att innehållet verkligen är prisvärt.

Denna bok börjar verkligen från grunden, första kapitlet förklara vad centimeter är för något!!! Först kändes det som ett skämt, men sedan kom jag ihåg att den är skriven för amerikaner som gillar att mäta i tummar och fötter.
Den förklara hur man tar mått, och hur men gör grundmönster utifrån mätningarna. Därefter visar den hur man utifrån grundmönstret gör mönster till en rad olika plagg.
Än så länge har jag bara bläddrat i den och om jag verkligen har tålamodet och energin att lära mig att tillämpa detta återstår att se. Jag som alltid vill sticka på snabbaste och rationellaste sätt, t.ex. att sticka båda framstyckena samtidigt till en kofta och klippa isär dom istället för två separata framstycken som tar dubbelt så lång tid. Eller se bara på mitt pågående projekt (tröjan i bommull/lin), egentligen vet jag att jag borde göra sidopaneler och prinsesskärning, men trots detta så testat jag först att sticka med 220 maskor för att slippa sticka flera delar.

Men min dröm är alltså att se snygg ut, eftersom jag inte kommer att kunna åstadkomma detta genom att förändra min kropp så är drömmen ett tillverka kläder som döljer defekterna. Även om jag är rädd för att allt detta också förblir en dröm så kan man ju jobba på att förverkliga den. Och något av vad den lär ut kan man säkert ta till sig även om man aldrig blir någon expert på tillpassning.

tisdag, april 14, 2009

Hemgjorda vikter


Till min Silver Reed Lala, medföljde bara två små 100 grams vikter. Med denna enkla plastmaskin hade jag ofta problemet att alla nålar inte stickade ordentligt. Anledningen till detta vet jag inte riktigt men det blev oftast bättre med mer tyngd på stickningen. Därför tillverkade jag egna vikter, genom att plocka stenar (75-350g) som jag sydde in i små tygpåsar med en krok. Dessa var till stor hjälp, även om Mary Anne Oger skriver i ett av sina stickhäften att det är typiskt ett amatörfel att använda mycket vikter. Men jag är ju amatör så jag fortsätter att använda mycket vikter, även om min Brothermaskin inte alls behöver lika många. Till Brothermaskinens resårbädd hör det stora vikter, men oftast så tycker jag att mina hemmagjorda är enklare att hänga (och sitter kvar) på uppläggningskammen.
Ibland när jag bara behöver pyttelite vikt, använder jag duktyngder. Dessa väger knappt 25 g och gör ingen större nytta på altanbordet men är utmärkta som kantvikter, speciellt vid stickning med KG-släden. Allra helst som jag inte fick med några ”KG-vikter” då jag köpte min KG-släde.

För några år sedan köpte jag en kort uppläggningskam (högst upp på bilden), och det är något jag rekommenderar. Den är så oändligt mycket lättare att jobba när man sticka mindre grejer. Jag har även några ”triangelkammar” som man fäster vikter på, dessa är bra men har grova tänder och kan ibland vara svåra att hänga på stickningen. Jag hade hellre haft några som liknade uppläggningskammen men var jättekorta.

torsdag, april 09, 2009

Glad Påsk




Må solen skina och påskäggen regna över er, helst med choklad.

söndag, april 05, 2009

Maskinstickningsbok på nätet

Visste ni att det finns en hel maskinstickningsbok på nätet. System in Machine Knitting av Gudde Fog. Ja, det vet ni säkert, för den har funnits ganska länge. Men ifall det är nytt för någon så kan jag berätta att den finns i dansk och engelsk version.
Detta var min allra första maskinstickningsbok. Jag har en utskrift i en pärm, en ca 1 cm tjock lunta. Den tar upp det mesta och är en ”fullvärdig” maskinstickningsbok. Jag läste den hel del i den i början då det i stort sett var min enda maskinstickningslitteratur. Men jag måste ändå erkänna att jag tyckte att den var lite svårgenomtränglig, men jag vet inte riktigt varför. Om det är för att det är jobbigt att läsa på skärmen, eller att min utskrift är tråkig, eller om engelskan (för danskan klarar jag inte) inte är riktigt genomarbetad, eller att den inte har någon proffsig layout, eller ?????
Men trots det så är det ett imponerande arbete hon har gjort, det är gratis och finns bara ett par knapptryckningar bort.

torsdag, april 02, 2009

Min senaste stickbok


Detta är alltså mitt senaste inköp; Klassik stickning av Lise-Lotte Lystrup (123 kr på Bokus). Egentligen har jag bestämt mig för att inte köpa fler handstickningsböcker eftersom jag inte stickar för hand. Snarare försöker jag minska min samling av just handstickningsböcker, p.g.a. platsbrist.
Trots det blev jag nyfiken på denna bok, eftersom jag är väldigt förtjust i snittet på 30, 40 och 50-tals kläder, även om det kanske inte är min stil direkt. De flesta av modellerna har uppritade diagram med en del måttangivelser, så man kanske kan överföra modellen till stickmaskinen och stickledaren, om man vill.
Tyvärr är det väldigt lite text i boken. Lite information och kuriosa kring varje modell hade varit kul läsning. Nu består den i princip bara av 21 stickbeskrivningar (på toppar, tröjor, koftor, boleros, och halsdukar) som är översatta från engelska och använder engelska garner (även återförsäljarlistan är hel brittisk). Även om garnerna säkert går att hitta i Sverige så finns dom inte i min lokala garnaffär. Men eftersom jag nu inte ska handsticka något, så behöver jag inte bemöda mig om att hitta ett lämpligt ersättningsgarn eller åka in till Göteborg för att leta efter det rätta garnet.
Nej det är inte troligt att jag stickar något alls ur den här boken, men 123 kr var den värd bara för att det var snygga och intressanta plagg som man inte hittar i dom ”vanliga” stickböckerna.

Men kanske ändå.......En cape (en stor sjal med muddar) till mosters 80-års dag.........