torsdag, september 23, 2010

Å nej.........

Nu vet jag besked, garnet i dotterns tröja är inte ett superwash garn. Tröjan var ganska stor på dottern, och eftersom den inte gick ihop den minsta i 30 graders ullprogram, tvättade jag den i 40 grader. Tanken var att jag kanske skulle få tröjan att gå ihop lite och att flotteringarna på insidan skulle tova ihop en aning så att man inte fastnade så lätt och drog trådar.
Ja, det funkade jättebra, nu går det minsann inte att dra några trådar på insidan. Dotterns tjusiga tröja, som jag jobbat en hel månad med är numera en pansartröja för en 2-åring (med väldigt litet huvud).
Suck, suck, dubbel suck!!!
Tidigare har jag tovat i 40 och ibland 60 grader i maskinen (tillsammans med 10 golfbollar) med bra resultat, men så här effektiv tovning har jag aldrig varit med om, och inte hade jag några golfbollar till hjälp heller.
Finns det något positiva i detta? Ja, det finns ju mycket större olyckor än detta. Och den är väldigt söt i "mindre storlek"..........Jag kan kanske göra en installation........
Jag har trots allt fått testa mönstert och garnet (och skall inte sticka med bara två trådar fler gånger). Och stachen är några hekto lättare.........Men ack så förarligt.
Dottern säger "den var jättefin, men du behöver inte sticka någon ny just nu. Nu kan du sticka något åt dig själv".

6 kommentarer:

maskinstickning sa...

Så sorgligt med den vackra tröjan ;(
Tänk att du bara suckar, jag skulle ha svurit långa saftiga eder (fast det kanske du har gjort).
Det är så tråkigt när sånt här händer, det går ju inte att fixa. Kan du utnyttja detta till något annat, kanske en liten kudde eller sittdyna eller en väska (fast det kanske blir för smått)!?!

Surtanten sa...

Tja, några väl valda ord blev det kanske, men svordomar lyckades jag nog hålla mig ifrån (försöker få sonen att sluta svära).
Men helt uppriktigt, tröjan var fin, men inte hundra procent lyckad. Så förlusten är inte så stor som man först kan tro.
Och iden om en väska är bra, den kan rent av bli bättre som väska är tröja....

Sussie sa...

Även om du nu inte var supernöjd med tröjan så var det allt synd ändå. Jag hade blivit vrålarg :o)

rett og vrang sa...

Jeg hadde garantert ikke SUKKET! Jeg hadde HYLT! Noe så innmari ergerlig, da! Trøstekram fra Synnøve

Prizillas pastiller sa...

Åh snälla du så himla trist. Och trådar på baksidan är ett otyg när man tar i med mönstren. Det har hänt att jag på barntröjor (som din blev!)
strukit på tunnaste bomullsvliselin, du vet som man förstärker kragar å linningar med vid klädsömnad. Annars får man hålla sig till småmönstrat...
Min tröja är klar nu och det dröjer innan nästa känns inspirerande:))
Näe, ska ägna mig åt enfärgat, men i tuckmönster - det blir väl nån ny erfarenhet förstås...

Surtanten sa...

Jag tackar för sympatierna, för jag behövde dom verkligen. För det var attans förarligt, och lite korkat.
Men jag tröstar mig meed att det kunde varit mycket värre och i sådana här lägen brukar jag tänka på en rad ur en Springsteen låt "Someday we'll look back on this and it will all seem funny"

Nu skall jag dammsuga maskinen och starta på nästa projekt. Jag undrar om det skall bli tuck eller om jag skall våga testa patentstickning.........