fredag, mars 25, 2011

Rent och skärt GNÄLL

Ni har säkert noterat en sak, det var väldigt länge sedan det kom ett inlägg som visade något jag stickat. Väldigt, väldigt länge sedan. Jag har helt enkelt inte fått något gjort på hela vintern. Trots att det har varit en kall och härlig vinter som kunde ha inspirerat till många ulliga tröjor. Jag har helt enkelt varit för trött, och orken har inte alltid räckt till ens till de viktigaste dagliga sysslorna.

Men i höstas var jag riktigt pigg och började så smått hoppas på att mitt hälsotillstånd och den eviga tröttheten faktiskt höll på bättre. Vid ett möte med Försäkringskassan och Jobbet spekulerades rent i en arbetsträning under våren/sommaren. Detta oroade mig dock lite, för tänk om jag var så pass bra att en kort arbetsträning skulle fungera bra, men inte tillräckligt bra för att jag skulle orka jobba i det långa loppet…….och att allt ihop skulle sluta i en ny massiv utmattningskollaps.

Men jag hade inte behövt oroa mig, för denna vinter har gett mig klara besked (utan arbetsträning) L L L….Jag orkar ingenting.....Därför har jag nu skickat in en ansökan till Försäkringskassan om fortsatt (permanent??) aktivitetsersättning (sjukpension). Tyvärr har jag till sist, efter 5 långa år med sjukskrivning och tillfällig sjukpension, tvingats inse; jag har inte blivit bättre på något avgörande sätt. Tvärtom så har mina muskler blivit sämre och någon ork och energi har jag inte fått tillbaka.

Bakgrunden är följande; jag har en medfödd muskelsjukdom, och för 5-6 år sedan ”gick jag in i väggen” och drabbades av en fullständig utmattningkollaps. Men muskelsjukdomen har jag ju alltid levt med, så fick jag bara vila lite så skulle jag få tillbaka ork och energi, och kunna fortsätta jobba som tidigare. För det var ju självklart att jag skulle repa mig från detta. Trodde jag……......... Att jag skulle ”vara slut som artist” redan vid drygt 40, det hade jag aldrig kunnat tro. ………

.

.

Men snart hoppas jag att kunna visa upp ett stickprojekt i alla fall.

4 kommentarer:

englundskan sa...

Ojojoj, Men det är bra att du "gnäller" Man måste få pysa ut lite ibland.
Ibland undrar jag hur mycket "systemet" ställer till och skapar ångest och oro och det blir man ju inte friskare av. Tyvärr har de instanser som var till för att hjälpa och stödja mera blivit kontrollfunktioner som har krav och skapar ångest mer än något annat.
För första gången i livet är jag glad att jag är så pass gammal, 60+.
Men våren är på väg, det är alltid något!

Sussie sa...

Så ledsamt och så jäkla beklagligt. Att komma med inlägg på stickade alster är lågprio, det viktigaste är att ta hand om dig och göra endast det som stärker dig och får dig till att må bra. Gnäll du på när andan faller på, vi står ut och känner empati. Kram Sussie

Surtanten sa...

Tack snälla ni att ni står ut med gnäll. Egentligen försöker jag undvika att älta och gnälla, för det genererar inget positivt. Men ibland blir det bara "översvämmning".....

Något som gör mig glad och genererar positiv energi är när jag gör klart något som jag är himla nöjd med. Därför har denna vinter känts extra frustrerande, då jag inte orkat sticka eller spinna särskilt mycket. Men jag får väl klappa mina handfärgade härvor och ullflätor och hoppas på bättre tider. För tröttheten brukar variera i bättre och sämre perioder, och snart skall det väl komma en bättre period igen.

Prizillas pastiller sa...

I love your GNÄLL! Vi kan inte ständigt ha en jante sittande på axlarna som förbjuder oss att ventilera och vi måste sluta vara ständigt duktiga.
Vi kan helt enkelt inte rå för att vi föds med eller drabbas av sjukdomar, olyckor och annat i livet. Det är trots allt få som åker runt med silversked i munnen. Och om vi ventilerar hur vi mår så vet vi att ingen är ensam. Och bara det är som en lisa för själen.
Kom igen nu vännen, här är vi...