fredag, juli 27, 2012

Nödår i trädgården

Men ojämna mellanrum PRAO:ar denna stickblogg tillfälligt som trädgårdsblogg, och nu är det dax igen.
När vi kommer hem från semestern i slutet av juli (efter 4 veckor i västerbotten) brukar vi mötas av ett övervuxet trädgårdsland och man får genast sätta igång med att skörda. Men inte detta år, i år möttes vi av ovanstående syn. Men det var dock inte helt oväntat. Det började dåligt redan i maj, då endast 4 av 12 zuccinifrön grodde. Jag brukar så zuccini varje år och alltid få betydligt fler än det tre plantor jag tillslut sätter ut. Nu fick jag alltså bara fyra, men det räcker ju, så glad i hågen planterade jag ut några, nästa dag var två uppätna......gör om proceduren och dagen efter är allt uppätet.......
Men man får väl glädja sig åt att djurlivet i trädgården har varit rikt i år, vi har haft både rådjur med kid och harar mumsande några meter från huset, mitt på ljusa dagen.
Och helt kala är dock inte landen, efter att alla zucciniplantor blivit uppätna köpte jag en box med purjoplantor. Rådjur, harar och sniglar verkar inte gilla purjo, för dessa finns kvar. Ruccola är inte heller populärt, på bilden ses en tuva förvuxen ruccola, som dock inte växer där den skall eftersom grannskapets katter har grävt runt fröna så dom hamnar på fel plats...men det gör ju inte så mycket detta år, det finns ju gott om plats att växa på.....
Men för att sluta klaga så skall jag säga att vi fått mer vinbär än vi behöver och äppelskörden ser ut att bli stor, vilket säkert gläder älgarna i grannskapet, som brukar befria oss från risken att få för mycket äppelmos.
Det är allt en innerlig tur att man inte skall leva av sina odlingar.

3 kommentarer:

Prizillas pastiller sa...

...kan inte sluta skratta - du är för rolig!
Testa med att stanna hemma och lägg fiberduk över odlingarna...

MarieE sa...

Håller med föregående skribent :)
Du får glädja dig desto mer åt att återse spinnrocken.....eller var den också på vift norröver?

Surtanten sa...

Att missa en norrlandsresa är fullständigt otänkbart eftersom jag behöver ljusterapin, det är så förfärligt mörkt i södra sverige.
Spinnrocken fick dock inte åka med till norr, jag har ett välutrustat sommarhus med två gamla spinnrockar. Jag och dottern spann på varsin. Men det var lite segt med en gammal rock så jag var mycket glad att återse min Rose och har spunnit flitigt de senaste dagarna. Bilder kommer snart.