måndag, december 30, 2013

Gott Nytt År


Ett Gott Nytt År önskar jag er, må alla era nyårsönskningar slå in.
Detta lär vara den enda snö man får se denna vinter, i varje fall på denna sida nyår. Men man skall kanske inte klaga, det blir i varje fall ingen halka när det är snöfritt och  +7 grader ute.

söndag, december 29, 2013

Ännu ett år har gått.

Ja då har ännu ett år gått, man lever och står på benen och det är ju inte så illa. Hur skall man sammanfatta det gångna året, ja helt OK kan jag väl tycka. Inga katastrofer har inträffat, men något lysande år tycker jag inte att det har varit. På barnens högstadieskola organiserades det om och klasserna gjordes större, från drygt 20 elever/klass till 30 elever/klass. Och allt har blivit så mycket sämre. Det har blivit stökigare och surrigare, och lärare som inte hinner hjälpa trots att man räckt upp handen en hel lektion. Tidigare trivdes de ganska bra men nu är de mest glada när de slipper gå dit. På utvecklingssamtalet påpekades det att både sonen och dottern alltid kommer i tid och har böcker och penna med sig till lektionerna. Och det är ju bra, men när detta har blivit en merit och inte är en självklarhet, ja då är verkligen inte konstigt att Sveriges skolresultat sjunker.

Men över till roligare saker...handarbete...
Jag har efter ett långt uppehåll kommit igång med maskinstickningen under årets sista två månader. Årets maskinstickning behöver därför inte sammanfattas i en tabell utan de kan ses i de senaste inläggen.
Tofflor
Boot toppers
Mohair tröja
Fiskbenströja

Mohair tröjan har jag haft planer på länge, att testa garnet hade jag planer på redan i målen för 2010. Tröjan i fiskbensmönster till maken har också funnits med i planerna länge och den var med i målen för 2013, Så ett mål för året har jag i alla fall uppnått, i min överentusiastiska målsättning.

Handstickning har tagit stor plats i mitt stickliv de senaste två åren, då jag insåg att jag faktisk kan sticka för hand igen. Årets handstickningsresultat är 7 sjalar och ett par vantar, och tre pågående UFO:n. Här är bilder på de sjalar jag inte visat tidigare.




Spunnit har jag också gjort, totalt 2.8 kg blev det i år, bra jobbat om jag får säga det själv.
Nedan ser ni min semester spinning, för naturligtvis har jag en spinnrock i vårt välutrustade sommarhus.

Nu är det dags att fundera på mål för 2014.

torsdag, december 26, 2013

Se vad jag varit snäll i år.....



Jag är ju barnsligt förtjust i paket, så därför deltar jag ofta i byten där man skickar paket till varandra. Nu inför julen har jag deltagit i fyra julbyten på Ravelry. Överst är ett paket från Ulrike i Tyskland, med en massa gott och mys inför julhelgen. Med i paketet fanns även en Gewürzkuche och Lebkuchen som är tyska julkakor (och choklad till barnen). Sedan kommer ett paket från Ingrid i Umeå med västerbottenstema. Ett av Ingrids vantkit, med mönstret västerbottensdräll, hemfärgad lokal ull och handledsvärmare med "hemodlad" angora . De två nedersta bilderna är paket som jag fått från Marie i Luleå. Ett norrbotteninspirerat paket med bland annat ett lokalt garn från Avan. Härliga sockor i Novitas 7-bröder. Det är fler än jag som åker över till Torneå och handlar Novitas garner vid besök i Haparanda.
Och förhoppningsvis är ytterligare ett paket på väg, som förhoppningsvis (peppar, peppar) kommer fram snart och blir en nyårspresent, en secret santa swap. Eftersom den är försenad så misstänker jag att den kommer från ett land långt bort, troligen USA, men det är ju hemligt så vi får se.
Men håll med om att jag varit snäll i år.

onsdag, december 25, 2013

Julklappströjan


Så här blev den till slut, julklappströjan. Jag ångade den ordentligt och töjde halsen så mycket som möjligt. Garnet är Loden 28/2 ullgarn, och jag använde 4 trådar. Och just det var en av anledningarna till alla bekymmer, trådar fastnade, bildade öglor, och en massa allmänt tjafs och krångel. Ytmönster är ett skip stich mönster som skall efterlikna fiskbensmönster. Hålkortsmönstret heter nummer 343 och kommer från Brothers hålkortsböcker, men vilken kommer jag inte ihåg just nu.

Det ät ett ganska snyggt ytmönster där de vertikala ränderna skapas av tomma nålar. Detta mönster skall jag använda fler gånger, kanske in ny favorit efter flera arantucktröjor.
Så till slut efter sju sorger och åtta bedrövelser har till slut maken fått en tröja, detta är faktiskt den första tröja han får...så efter många stickade tröjor var det väl dags att även han fick en.....

tisdag, december 24, 2013

GOD JUL



God Jul till er alla, må ni ha en lugn och stilla och fröjdefull jul, och må alla mjuka paket under granen uppskattas till fullo.
Glöm inte sätta ut gröten till tomten.

måndag, december 23, 2013

1 dag kvar till jul

Rapport från tomteverkstaden. Allt är färdigstickat. Men jag har kvar att montera ihop ena sidsömmen och ärmsömmen, men det gör jag i morgon, nu är jag väldigt trött. Tröjan kommer bli lagom stor tror jag, sedan återstår det bara att se hur mycket den krymper i tvätten. Halsringningen blev i minsta laget, ändå så försökte jag göra den extra stor, men jag snålade lite när jag gjorde halskanten. Hade jag haft tid hade jag stickat en ny halskant. Men tid har jag inte, dessutom så bland det sista jag gjorde var att tappa släden i golvet så att ena hörnet böjde sig så pass mycket att släden inte gick att sätta fast på maskinen. Jag lyckades böja tillbaka kanten så pass mycket att jag kunde sticka det sista varven, men något tar i  och släden går enormt trögt, rena rama styrketräningen. Jag hoppas att jag kan fixa detta senare, nu när jag kommit in i maskinstickningsmood igen vill jag inte att det slutar med en trasig maskin.

Det är alltså dagen före julafton, granen är klädd, huset är pyntat, skinkan griljerad och sista julklappen är nästan klar. Det är faktiskt min födelsedag också, men något firande har det inte blivit, förutom att barnen har unnat mig några extra kramar idag, det är inte så gott om sådana längre nu när de är tonåringar.

lördag, december 21, 2013

3 dagar kvar till jul

Det visade sig att det troligtvis fungerade att dammsuga upp trollen.
Framstycket är stickat, på första försöket. Just nu blockar jag fram och bakstycke. De är nog inte EXAKT lika stora, men tillräckligt lika för att det skall kunna gå.
Sticka ärm och halskant, fixa cut and sew halsringning och montering är kvar.....kanske, kanske är det klart innan tomten kommer på julafton. Om bara inte trollen återkommer.
Jag undrar om allt detta med troll och dammsugning är en vink om att jag borde städa oftare.....jag som alltid trott att det bara var dammråttor som gömde sig i hörnen.....
Jag skall nog dammsuga en vända till tror jag.

torsdag, december 19, 2013

5 dagar till jul

Peppar, peppar, men KANSKE kan det bli en tröja till slut i allafall. Efter att ha börjat om på bakstycket två gånger till har jag äntligen fått ihop det. Och en ärm har jag också fått till, efter bara två försök. Jag har vägt bakstycke och ärm, samt återstående garn, och om inget otroligt händer så bör det räcka till resterande delar.
Men jag har inte vågat spänna ut delarna och mäta dem än.......fortsättning följer.....

måndag, december 16, 2013

Troll i tomteverkstaden


Jag hade tänkt att det skulle ligga en ylletröja under granen, men det har gått troll i denna stickning. Egentligen påbörjades den för ett och ett halvt år sedan,  då stickades provlappen. Men efter lite trassel slog stora maskinstickningstorkan till och alla planer blev liggande. Men provlappen fanns kvar med anteckningar om maskstorlek, så det var bara att sätta igång igen nu när lusten infunnit sig. Men ack vad det har krånglat. Till slut fick jag ihop ett bakstycke, men då inser jag att jag valt för liten maskstorlek, den är helt enkelt för tätt stickad för att mönstret skulle göra sig riktigt bra. Dessutom räcker troligen inte garnet, och jag har bara en kon och ingen möjlighet att skaffa mer. Så jag sticker emellan med dotterns Mohairtröja, så att den skall hinna bli klar till födelsedagen. Därefter börjar jag om med en ny snabbisprovlapp i betydligt större maskstorlek, med förhoppningen att garnåtgången skall bli mindre, och börjar på ett nytt bakstycke. Vi behöver inte gå in på hur många gånger jag börjat om, för ack vad det krånglat, men till slut är bakstycket i alla fall klart. MEN.....storleken stämmer inte alls, tröjan blir för liten, framförallt 10 cm för kort. Min snabbisprovlapp stämde inte alls. Det kan beror det på att jag måste skruva upp trådspänningen på garnmasten till max för att slippa problem med garntrassel och andra problem jag haft....eller så var jag bara för snabb och slarvig då jag gjorde min snabbisprovlapp.
Nu har jag repat upp allt, igen.....och just nu ser julklappströjan ut som ovan, 8 dagar kvar till julafton.......Och i detta läge vågar jag inte ens slå in ett paket med en tecknad tröja, och utlova en i framtiden. För detta garn verkar inte vilja bli en tröja........
Men, ack än har jag inte gett mig......vi får se vem som är tjurskalligast, jag eller garnet.
Men först skall jag försöka städa lite, månntro om man kan lyckas dammsuga upp trollen och förpassa dem ut i soptunnan.

måndag, december 09, 2013

Mohair tröja


Jag har stickat en tröja till dottern. Ingenting av det jag tidigare har stickat till henne har väl varit särskilt uppskattat. Oj, var fint brukar hon säga, men sedan används det nästan aldrig. Men skam den som ger sig, nu får hon en tröja i födelsedagspresent, vare sig hon gillar den eller ej. En Mohair tröja, väldigt "icke 80-tal" i modellen, lång och slimmad tänkte jag att den skulle bli och väldigt smal blev den, särskilt ärmarna. Dottern är visserligen lång och smal, och hon blev med med nöd och näppe "godkänd" vid "besiktningen" hos skolläkaren. Antagligen för att jag berättade att hon käkar vispgrädde till frukost, och ändå är så smal...och då finns väl inte så mycket mer att göra.....Men, men jag undrar om hon verkligen har sååå smala handleder. Risken finns väl att det kommer att sitta åt och klia väldigt mycket runt handlederna och därigenom inte vara särskilt populär.
Tröjan är stickad i 1 tråd Mora redgarn (100g/950m), och 1 tråd Italienskt Mohair garn (Lineapiu Camelot) 67% Superkid mohair, 30% polyamid, 3% ull. (100g/1000m), En väldigt bra kombination måste jag säga. Jag använde standard maskinen och stickade på T9, totalt gick det åt  knappt 300 gram garn. Jag stickade helt vanlig slätstickning eftersom garnet skall vara själva poängen, om man säger så. Även halskanten är enkelt slätstickad och får rulla sig på ett naturligt sätt.


Detta var min första Mohair stickning på maskin och fungerade väldigt bra, inget trassel och garnet fastnade inte på peggarna. Det var relativt enkelt att repa upp dessutom. Nu väntar jag bara på att det skall bli modernt med mohairtröjor så skall jag sticka fler......eller så får det bli en ny till dottern i en något bredare modell.

Nu skall jag slå in paketet och putsa kameralinsen till på onsdag när jag skall tvinga kära dottern att mannekänga i sin nya tröja. Låt oss hoppas att solen lyser då så att bilderna blir lite bättre.


ETA: en mulen och grå dag idag också så bilderna blir inte så mycket bättre, men tröjan är öppnad och provad och den passar: Men som Bibbi skrev, det är ingen risk att ärmarna hänger ner i maten i alla fall. Dottern råkade också ta på den bak och fram, och vägrade vända den rätt. Jag får nog lov att sy i en lapp i nacken. Tack snälla mamma, den är jättefin sade hon, så nu får vi se om den även blir använd.

söndag, november 24, 2013

Boot toppers

Någon kanske undrar vad boot toppers är, ja det är helt enkelt ett fusk strumpskaft som sticker upp ur stöveln eller kängan. Jag har helt omedveten varit modern ett tag, eftersom jag alltid går omkring med byxorna nedknölade i strumpskaften, bara för att jag tycker det är så himla bekvämt, och därmed sticker yllestrumporna upp ur kängskaften. Men det är alltså så modernt att man använder fuskstrumpskaft enbart i dekorationssyfte, även om man kan göra längre varianter som fungerar som benvärmare också..


Jag har stickat ett par med hundmönster. Garnet är Ullcentum 8/2 kongarn,
På en standardmaskin gjorde jag på följande sätt
Jag lade upp 98 maskor och stickade 2x2 resår i 30 v (T4 20v, T5 10v)
slätstickat T7 i 7 varv, tvåfärgat hundmönstret stickas på T8, avslutat med 5 v slätstickning T8 och 8 varv 2x2 resår T6, avmaskar med överföringsnål som jag lärde mig i förra inlägget.
Ett julklappstips till den modemedvetne, och varmt och skönt är det också. Men nästa gång stickar jag kanske strumpskaftet "upp och ner" och stickar dit foten på strumpan också, så får jag ett tjusigt strumpskaft och varma fötter.

ETA: Nu kan jag berätta att dessa boot toppers är en pressent, till vem? Jo till Marie som lämnat en kommentar nedan. Gissa om jag blev glad då hon gillade dem :-)

onsdag, november 20, 2013

Avmaskning

 Jag skulle nog kalla mig en bra avslutare, närmar jag mig slutet i ett projekt avslutat jag det i de flesta fall ganska rask. Mest för att jag är så ivrig att se hur det blir när det är färdigt. Men varför är det då det sista momenten i ett stickprojekt så trista?  Avmaskning på stickmaskin är urtrist, ungefär lika tråkigt som att montera ihop plaggen.
Den första avmaskning jag lärde mig var en enkel avmaskning med överföringsnålen. Det var den som visades i manualen till min Silver Reed LaLa. Enkel att göra men inte särskilt snygg.
När jag skaffade mig min Brothermaskin fick jag med en avmaskningssläde (Linker KA-8310) som jag använde väldigt mycket. Den var dock lite kinkig och funkade bara med tunnare garner, och tyvärr har den gett upp helt och hållet nu, så det är bara att avmaska för hand. I Brothermanulaen finns två avmaskningar, en med tungnålen som "imiterar" linkern, genom att man "virkar" öglorna. Sista varvet i den metoden skall stickas på stor maskstorlek (precis som för avmaskningssläden), och funkar därför bara för tunnare garner. Avmaskningen blir ganska tajt, med det är bra på t.ex. axlarna när man vill minska töjningen
Stickar jag med tjockare garn, på varannan nål, eller behöver en lösare avmaskning brukar jag använda avmaskning med tapetserinål. Den blir snygg men är ack så tråkig och ansträngande för mina skruttiga händer.
Idag har jag lärt mig en ny sorts avmaskning, avmaskning runt peggarna, jag skulle avmaska en resårkant så jag ville ha något elastiskt, och sedan tyckte jag det var dags att jag lärde mig något nytt.
Nästa gång skall jag testa avmaskning med tungnålen, eller en snyggare variant med överföringsnål bara för att förkovra mig ytterligare, och kanske hitta en favoritmetod.

Flera av videorna ovan kommer från Diana Sullivan, och hennes nybörjarkurs i masknstickning, en guldgruva för den som behöver lära sig något moment.

ETA: Thank you Steel breeze for another cast off technique Och fler bra teknik och nybörjartips hittar ni på den bloggen.

tisdag, november 19, 2013

Sticka "blankar"


Det ofärgade Litauiska garnet från tidigare inlägg skulle användas i färgexperiment hade jag tänkt mig. Jag är inspirerad av dessa fina vantar. Det gradientfärgade garnet har hon åstadkommit genom att färga en "vantblank". Sockblankar har jag talat om tidigare, och "vantblankar" är som ni förstår samma sak, bara det att garnet skall i förlängningen bli vantar....

Blankarna är stickade i dubbelt garn eftersom man vill ha två identiska nystan till sina två vantar. På min standardmaskin har jag använt varannan nål och ca 50 maskor. Antalet varv vet jag ej, men varje blank innehåller ca 50g garn. En bra och utförlig beskrivning på hur man stickar blankar hittar ni här.

Så nu är det bara att sätta igång att färga och handsticka fina vantar.....MEN jag har ingen lust :-p
Just nu har jag inte den ringaste handstickningslust, nej nu snurrar det massor av maskinstickningsidéer i huvudet. Och var inte det dags så säg, detta kar ju knappats kunnat kallas maskinstickningsblogg de senaste två åren.......

måndag, november 11, 2013

Filtade tofflor


Julklappstillverkningen är i gång, ett par maskinstickade och filtade tofflor till kallfotade personer kan väl bli bra. I Ravelrys maskinstickningsgrupp fick jag tips, på denna hemsida. Mönstret är gjort för en grovstickare (9mm) och tjockt garn (sk. worsted weight). Men "man tager vad man haver" och jag har använt min Brother standardstickare (4.5) och varannan nål och vridit upp maskstorleken maximalt, vilket på min släde är just över 10:an, så jag kallar den T10+ . Garnet jag använde är Bragegarn från Borgs vävgarner, som jag har färgat själv (jag kallade förresten färgställningen för "Hav" (riktigt snygg om jag får säga det själv)). Bragegarnet är i det här sammanhanget ganska tunt (340m/hg) jag använde det därför dubbelt, vilket blir ungefär "worsted" i tjocklek..
Jag vill flika in att om man har en "grovis" och vill ha tjockare tofflor så har hon ett mönster för dubbelt (worsted) garn.
Jag följde mönstret mer eller minder exakt m.a.p på antal maskor och varv.
Lade upp 27 maskor (med snabbuppläggning) och stickade 12 varv och gjorde en fåll.
Fortsatte med att följa mönster, med förkortade varv på hälen (minska tills man har 11m kvar i mitten (i.e. 8 m/sida) och upp igen till alla 27 m). Därefter stickas foten 40 varv. Tån stickas på samma sätt som hälen med förkortade varv (8m/sida), sedan stickas ovansidan 40 varv, och slutligen 12 varv till en avslutande fåll.
Om någon behöver friska upp minnet på hur man stickar en häl med förkortade varv, kan man se det i denna eminenta socktutorial (film 4).
Avmaska och sy sidsömmarna, och jag sydde även den avslutande fållen för hand (fast det hade nog blivit snyggare om jag "hängt" den på maskinen). Jag har äntligen lärt mig att sy någorlunda hyfsade sidsömmar. Banalt och fundamentalt enkelt, jag vet inte riktigt hur jag har gjort tidigare när alla mina sömmar blivit mindre katastrofer, men nu ser det plötslig hyfsat ut. Månntro om jag någon gång i framtiden även kommer att lyckas göra snygga osynliga masksömmar, en förflugen tanke bara eftersom det är oväsentligt i detta projekt.
Jag tovade i maskin (med tennisbollar), först på 40 °C kulört program utan att få tillräcklig tovning, så jag körde ett 60°C kortprogram. Efter det hade det tovat lite till, men eftersom toffeln var stickad relativt hårt så finns det inte utrymme för så mycket tovning. Hade jag haft en "grovis" och kunnat sticka lösare, hade jag säkert fått bättre tovningseffekt. Jag körde även 30 minuter i torktumlaren utan ytterligare effekt.
I slutändan tror jag dock att tofflorna kommer passa fötter i storlek 38-40 ganska bra, i varjefall längdmässigt men den är kanske lite onödigt bred. Lite dryg 100 gram garn gick det åt.


För att få till en antiglidsula "ritar/skriver" jag med Puff-liner på sulan. Pufflinern är köpt på Panduro för väldigt många år sedan. Det är en gummiaktig massa som man ritar med och efter att den torkat i 24h värmer man den  i ungen 150 °C i några minuter och massan expanderar. Tyvärr tror jag inte att den finns i Panduros sortiment längre, eller så heter det något annat nuförtiden.

Detta var en mycket enkel och snabbstickad toffel, som känns väldigt varm och bekväm. I och med att det är en present har jag inte provgått dem, eftersom jag är rädd att "nytoffelfräschören" skulle försvinna. Men jag hoppas att dom sitter kvar på foten och att inte hälen halkar ner. Jag hade hoppats på att filtningen skulle gjort den fastare, men nästa gång får jag kanske testa om min Silver Reed LaLa (6mm) vill vara med och leka. Varannan nål på den och tuffare tovning skulle kanske ge önskat resultat.

fredag, november 08, 2013

Garntillskott

 
 
 
För en tid sedan tipsade jag om en garnfirma i Litauen, som numera heter LitYarn, och har garn till väldigt bra pris. Nu har jag kommit till skott och beställt därifrån, jag bestämde mig för att köpa 18 hg, det gav en hyfsad fraktkostnad. 18 hg är ju en hel del tänkte jag, då kan jag välja och vraka och blanda hejvilt. Så jag satte igång och klicka, en del härvor är redan "inbokade" och skall gå till byteskompisar i diverse byten jag anmält mig till. Sedan behöver jag några ofärgade som jag har kuliga planer för, och så några av den fina röda för att komplettera det nystan som jag har sedan tidigare, så jag kan göra ett större projekt......och vips var jag uppe i 18 hg. Jag hade ju inte ens kommit till alla mina planer om flerfärgade vantar......
Ullgarnet känns väldigt mysigt men inte supermjukt, fast jag gillar ju den typen av ullgarn. Däremot var inte alla färgnyanser riktigt som jag förväntat mig, men jag kanske behöver justera min skärm.
Lingarnet är väldigt tunt och känns ungefär som det 16/2 vävgarn som jag annars brukar använda, det skall dock bli present, så det får jag inte testa.
 
Firman var otroligt snabb på att leverera, jag beställde på en onsdag och påföljande måndag var paketet framme. Jag är supernöjd, nu gäller det bara att börja sticka.
 
 
ETA: Jag ser nu att dom höjt fraktpriserna med några euro, Jag måste ha beställt i sista sekunden med gamla fraktpriser....ibland har man tur :-)

torsdag, oktober 03, 2013

Shetland fine lace


Enhärlig video om stickning från Shetlandsöarna, tänk om man kunde sticka så. I somras gjorde jag ett försök med ett tunt spetsgarn, men var tvunget att ge upp, mina fumliga fingrar klarade inte av det. Men man kan inte få allt, och sjalar blir snygga även i tjockare garn. Och förresten måsta man ha något att drömma om. Så varför inte drömma om en resa till Shetlandsöarna och vackra spetssjalar.

måndag, september 30, 2013

En gång till.....

Det var ett tag sedan jag skrev senast, av den enkla anledningen att jag inte har mycket att berätta. Så i brist på annat blir detta inlägg bara en variation på de förra inlägget (jag har handstickat en sjal).
För att börja med garnet, eller rättare sagt ullen som blev garn. Jag är med i en fiber club, alltså man köper en prenumeration och får ett ullpaket i månaden, och vad man får är en överraskning.  Jag tycker detta är kul, för detta gör att man får lite oväntade ullsorter och oväntade färger, annars är det ju lätt att man bara maler på med sina favoriter.
Detta är Hilltop cloud handblended club, där en tjej i Wales färgar och blandar (kammar eller kardar ihop) olika typer av ull till intressanta kombinationer. Hon hade i detta paket inspirerats av det vackra glasmosaikfönstret på kortet, temat hette "The Cloisters", och ullen var Shetlandsull, merino och silke i blått, brunt, rosa och turkost.
 
Det lustiga var att jag tycket att ullflätan var jätteful, trots att jag älskar blått. På bilden ser den ganska ok ut, men i verkligheten var såg det blåa mattare ut, och det rosa inslaget väldigt skrikigt. Ullflätan blev liggande på skrivbordet och efter ett par dagar började jag fundera, undrar hur garnet kommer att se ut från denna fula ullfläta? Allt är ju inte som det ser ut vid första anblicken, och en ful liten larv kan förvandlas till en vacker fjäril. Jag var naturligtvis tvungen att sätta igång att spinna genast, och mycket riktigt, det blev ett helt underbart glansigt djupblått garn med lite rosa och turkosa tweedaktiga pluppar, som jag var väldigt nöjd med.

Det var ett tag sedan detta utspelade sig och jag har visat garnet tidigare. Men garnet har legat i lådan och väntat på rätt stickprojekt.
Eftersom jag under sommaren har lyssnat på Sagan om ringen böckerna om och om igen, blev jag sugen på att delta i en mystery KAL (knit along) av en sjal på Ravelry där mönstret var inspirerat av just Sagan om ringen. I en mystery KAL är mönstret hemligt, man vet naturligtvis vad det skall bli, men man vet inte hur ,sjalen i detta fall, ser ut, utan man får mönstret i omgångar. Sedan stickar tillsammans med stickare världen över och chattar och visar bilder på sin stickning, hjälper och berömmer varandra. Mönstret till denna sjal heter Ringbäraren och de olika spetssektionerna skall symbolisera Frodos resa genom hela boken, från Fylke till Domedagsberget, och slutet i Grå hamnarna.


Vad är då likheten med det förra inlägget, förutom att det handlar om en handstickad sjal, jo även denna sjal har blivit en försenad födelsedagspresent till en faster. Denna gång är det min faster som fyllde 87 år, hon innehar därmed (med råge) åldersrekord i släkten. Med tanke på att inte särskilt många i vår släkt tidigare blivit så mycket äldre än 75 år, känns det hopfullt för framtiden att några numera faktiskt blir betydligt äldre, och hyfsat frisk är hon också.
Min faster har stickat mycket, jag har fortfarande kvar en ylletröja som hon stickade till mig då jag var tonåring. Så lite läskigt känns det att skicka ett stickalster till en så erfaren stickare, hon ser säkert alla ojämnheter i min stickning. Men å andra sidan så har hon förhoppningsvis stickerfarenhet nog för att uppskatta arbetet som ligger bakom, och jag hoppas att hon gillar det handspunna garnet (för spunnit har hon inte gjort).

Jaha, nu har jag slut på fastrar, men jag har en moster som inte fått någon sjal....och hon fyller år i januari...

torsdag, juli 25, 2013

Gissa vem som stickat en sjal......



I januari hade jag ett "spinnryck" och spann bland annat ett garn i fluffig Pererndale ull, Jag planerade att sticka en sjal av det någongång, och nu är det "någongång", eller rättare sagt "någongång" var under semestern för sjalen blev klar den 2:a juli. Mönstret  heter Cinnamon toast och finns att köpa på Ravelry. Den är halvmåneformad och strukturmönster med aviga och räta maskor (handstickad så klart). Jag måste erkänna att den var lite trist att sticka, och varven var långa på slutet........
Sjalen var tänkt till mig själv, alltså jag är ju i stort behov av en 5:e eller  10:e sjal (jag har slutat räkna dem). Men strax innan vi åkte på semester insåg jag att jag mitt i villervallan glömt min fasters 70-års dag, trots att min andra faster så där i förbifarten påmint om den förestående födelsedagen i ett brev några veckor tidigare.  Tänk vad det då kan vara bra att ha en halvfärdig sjal i handspunnet garn till hands......Även om gåvan blev försenad så ligger det ju mycket arbete och omtanke bakom den och jag hoppas att den uppskattades.

fredag, juni 21, 2013

Glad sommar!

Glad midsommar på er alla. Vi har haft en midsommarafton som innehållit allt i väderväg man kan önska, det har växlat mellan sol, 26 grader varmt, åska och regn på sillen. Jag hoppas att vädret resten av sommaren blir något stabilare, sol och 20-22 grader på dagarna och 15 grader och regn ibland på nätterna....... det är allt jag begär....

onsdag, maj 29, 2013

En liten handstickad present.


Sommaren och semestern närmar sig, och jag fick ett infall att jag skulle sticka en liten sjal till min svägerska som present, när vi träffar släkten. Som så många av er vet är det väldigt roligt att sticka sjalar. Det är en sådan lagom stickning, varierande med mönsterstickning, och man behöver inte upprepa sig genom att måsta sticka en exakt likadan till som med strumpor och vantar, alltså ingen risk att man drabbas av SSS.
Dessutom gillar jag ju att delta i byten på Ravelry, och i dessa byten ingår ofta minst 100 g garn. Följaktligen har jag några 100 grams nystan av helt underbart fina garner, men alltså oftast bara ett nystan. Inte sällan är det vara ett garn av någon "lokal" sort från en annan del av världen, så jag kan inte springa in på närmaste affär och komplettera med fler nystan (även om det säkert skulle gå att beställa på nätet). Men 100 gram garn räcker ofta till en sjal, sjalett eller liknande. Och sjalar behöver man många av, det har vi ju kommit överens om tidigare. Och än är inte hela släkten och bekantskapskretsen begravd i sjalar.....

Detta garn har jag fått från Australien, ett handfärgat mjukt merino/silke/glitter garn. Mönstret på sjalen heter "Blossoms by the brook" kommer från on-line tidningen Knitty, som jag kan rekommendera. Där kan man hitta mycket handstickningsmönster och en hel del annat matnyttigt om stickning. Det finns även en del som spånad i Knittyspin.
Det hela blev en nätt liten och (förhoppningsvis) lättburen sjal att ha över axlarna eller att vira runt halsen som en scarf . Snabbstickad var den i också, det tog bara 6 dagar. Jag hoppas att hon kommer att gilla den.

Relationer är inte lätt.....

Ja, jag talar inte om mig själv, utan om våra kära estniska fiskgjusar. Inte ens i naturen är parrelationer alltid så enkla. Historien med fiskgjusparet är ungefär så här, hanen kommer under våren tillbaka till boet, men honan (fru Nr1) blir lite försenad på sin återfärd från Egypten.  Hanen skaffar sig då snabbt en ny fru (fru Nr2) som han parar sig med. Fru Nr1 kommer tillbaka och försöker köra bort Nr2, utan att lyckas. Fru Nr2 lägger ett ägg. Fru Nr 1 är dock ihärdig och lyckas till slut köra bort fru Nr2 ur boet där hon ligger och ruvar. Fru Nr2 försvinner och fru Nr1 återtar sitt gamla bo, hon struntar dock blankt i det "främmande" ägget.. Hanen är ett tag lite sur på fru Nr 1 och gör några tafatta försök att i sin tur köra bort henne, men kryper snart till korset och parar sig med fru Nr1. Han försöker också att lite sporadiskt ruva sitt "utomäktenskapliga" ägg, men ägget försvinner senare ur boet.

Och vad är då resultatet på detta dramatiska relationsdrama, ja det ser tyvärr ut att bli en misslyckad häckning och ett övergivet bo, för nu finns det varken ägg eller fåglar i boet. Och sensmoralen, ja den är väl enkel.........

Om man vill följa fiskgjusar denna sommar så kan jag glädja er med att det finns en kamera på ett annat bo, http://pontu.eenet.ee/player/kalakotkas2.html. Det påstås att den honan också kom lite sent till boet, men hanen i det boet var av en mer trogen sort som väntade på sin fru och avvisade några främmande damer som kom och försökte flytta in. I det boet ligger nu honan och ruvar på 3 ägg.
Som alla moderna varelser har fiskgjusarna naturligtvis en Facebooksida där man kan följa dramat utan att behöva stirra på livekameran hela dagen.

Slutligen kan jag berätta att fiskgjusprojekt med kamera verkar vara populärt, det finns ett i Wales också http://www.dyfiospreyproject.com/stream

ETA: Ännu fler fiskgjusar (dessa bor i Lettland tror jag)  http://pontu.eenet.ee/player/zivju-erglis.html med tre ungar
ETA2: här finns en sida med flera webkameror i Estland på fåglar, bland annat örnar och svart stork http://www.eenet.ee/EENet/kaamerad

Tänk vad man kan med modern teknik.

onsdag, maj 01, 2013

Ibland blir det inte som man tänkt


En gång för fyra, fem år sedan impulsköpte jag ett sockgarnsnystan, Opal Hundertwasser. Det var en sådan snabb impuls att jag inte ens hann inse att nystandet var väldigt dyrt. Det var först när jag kom hem och kollade kvittot som ångrade mig lite, 120 kr om jag minns rätt! (Undrar om jag inte blev uppskörtad) Jag har i varjefall sparat nystanet länge, men så i vintras efter makens julklappsstrumpor, nu skulle det äntligen bli dax. Garnet är självmönstrande med mycket vitt och glada klatschiga pastellfärger, ja så har jag i alla år föreställt mig att sockorna skulle bli, när jag tittade på nystanet. Av någon anledning tittade jag aldrig på banderollen, som mycket väl visade hur en uppstickad socka såg ut, eller så gick den rätta bilden inte in i mitt medvetande.
Sagt och gjort nu skall jag äntligen sticka mina glada pastellsockor. Jag stickar skaftet och tar med stor förväntan av det från maskinen för att lägga upp sockan för rundstickning. Ve och fasa!!! Snacka om migränmönstrat skaft i väldigt många blandade pastellfärger, och väldigt lite lugnande vitt.
Vad gör man nu, vem i familjen vill ha sådana här migränmönstrande pastellsockor, ja inte jag eller dottern i allafall.
Detta var alltså i januari, och sedan dess har skaftet hängt på stickmaskinen, i väntan på att jag skall bestämma mig för vad jag skall göra. I snart 4 månader har maskinen, helt i onödan, stått och samlat damm utan skynke, och med tryckstången i, bara för att jag inte kunnat förmå mig att bestämma mig för vad jag skulle göra med detta nystan, som ju var så förfärligt dyrt också.......
Men så idag, insåg jag att det aldrig blir några strumpor av detta. Så nu är tryckstången urdragen och maskinen dammsugen, och står och väntar på bättre tider och nya projekt under sitt skynke.

Opalgarn är ett mycket bra (och ganska tunt) sockgarn, så det är onödigt att nystanet blir liggande i mina lådor. Är det någon här ute som gillar glad klatschig pastell, eller har små barn att sticka till som kan tänkas gilla färgställningen, så säljer jag nystandet för 50 kr + porto. E-post: se min profil till höger. Nystanet var 100 gram, banderollen finns kvar och det uppstickade skaftet får ni naturligtvis på köpet :-)

ETA: Nu skall garnet få komma till ett nytt hem, till någon som uppskattar det. Det känns som ett jättebra avslut på denna något snöpliga sockgarnshistoria.

lördag, april 27, 2013

Litauiskt garn


Här kommet ett litet garntips, ifall någon av er behöver lite mer garn, och till ett mycket bra pris. En litauisk online shop http://www.goodyarnshop.com/index/online_shop/0-4

Jag måste börja med att säga att jag inte handlat från denna firma, ännu. Men jag har fått ett nystan av deras ullgarn i ett byte, och jag blev jättekär i garnet. Ullgarnet heter Teksrena,  det är inte supermjukt utan ett "riktigt ullgarn" (av den typ jag gillar bäst), lite i stil med t.ex. Ullcentrums garner.  Jag har inte stickat av det heller, eftersom jag bara haft ett enda nystan, men nu är jag supersugen på att beställa mer, bara jag kan bestämma mig för vad jag skall sticka.
Deras lin och bomullsgarner vet jag inget om, men dom ser fina ut de med.

onsdag, april 24, 2013

Dax för årets stalkning


Då vad det dax för det "osannolika nöjet" att titta på fiskgjusarna i Estland igen. Osannolika nöjet säger jag bara för att jag tycker det är lite märkligt att jag och så många med mig tycker det är kul. Jag är ju inte ens särskilt intresserad av fåglar.

Dom återvände från sitt vinterviste (i Egypten tror jag) för någon vecka sedan och verkar ha det ganska kallt och ruggit. .http://pontu.eenet.ee/player/kalakotkas.html

onsdag, mars 27, 2013

Glad Påsk

En glad påsk önskas till er alla från denna stackars försummade blogg. Tilläggas kan att både stickmaskinen och spinnrocken är lika försummade som bloggen, jag undrar vart tiden tar vägen egentligen. Just nu är det dock ovanligt passande eftersom detta är stilla veckan och idag är det dymmelonsdag, därför vill jag passa på att påminna er om de förfärliga saker som kan hända om man utför fel arbete under påsken.

Tilläggas kan att krokus och vintergäck ÄNTLIGEN blommar bakom husknuten, de är små och ser lite frusna ut, men det blommar!!
Och snart hoppas jag att utekrukan tinar upp på att man kan plantera årets penséer, det skall nog bli vår i år också.

Glad påsk på er och ät många ägg.

torsdag, februari 21, 2013

Sticka efter gamla nordiska mönster



En av mina absoluta favorit stickböcker är Vibeke Linds Sticka efter gamla nordiska mönster. Jag köpte mitt ex för många år sedan på Tradera och betalade ett ohemult pris, tyckte jag då, drygt 400 kr. Under senare år har den legat betydligt högre i pris, och vad den kostar nuförtiden har jag inte koll på. Men titta här, nu finns den gratis tillgänglig på nätet http://vibekelind.dk/ visserligen på danska, men i allafall. Håll till godo.

söndag, februari 10, 2013

Tänk vad tiden går


Jag har stickat ytterligare en sjal (handstickad). Garnet har jag fått från Paris (det låter tjusigt eller hur) och mönster har jag fått från KnitterMarie (tack för det!).
Sjalen skall bli en 50-års present till en barndomsvän. Tänk att ens barndomsvänner börjar fylla 50, visserligen har det varit många 50 åringar i bekantskapskretsen under de senaste åren, men de är ju mycket äldre än jag, så det är ju inte konstigt. Men när ens kompisar som man ansåg vara nästa jämngamla börjar fylla 50 år, ja då inser jag att jag faktiskt åren går även för mig. Men det är klart, hon är ju faktisk "mycket" äldre än jag, det är 681 dagar eller ca 16350 timmar eller  ca 981000 minuter innan jag är där.
Nu hoppas jag att hon inser poängen med en spetsstickad sjal, och inte tycker att det är en "mormorssjal".


En helt annan sak, ordlistan som Blogger använder är totalt undermålig, när jag kör rättstavningsfunktionen så klagar den på ord som stickat, sjal och handstickad...... vad skall man säga

lördag, februari 02, 2013

Mer tröjor......


Since 1955, Loes Veenstra has knitted over 550 sweaters and stored them in her home on the 2nd Carnissestraat in Rotterdam. The sweaters have never been worn. Until today.
The sweater are all presented in a book called “Het Verzameld Breiwerk van Loes Veenstra uit de 2e Carnissestraat” designed by Christien Meindertsma.

torsdag, januari 31, 2013

Hästtröjor

Igår fick jag detta underbara tips av Lina i en kommentar på ett gammalt inlägg om hundtröjor. Dessa hästtröjor går definitivt inte av för hackor. Fler bilder finns här.

onsdag, januari 23, 2013

Pingu

Vad sägs om denna automatiska stickmaskin? En sådan skulle jag vilja ha, automatisk uppläggning, automatisk minskning, rundstickning på enkelbädd och tofsarna färdigmonterade på mössorna.



ja,ja nu skall man väl inte vara kinkig för hur ofta får man se stickmaskiner i barnprogram.

fredag, januari 18, 2013

På den gamla goda tiden....

.... ja då var det inte frågan om att sitta vid datorn och klicka hem några koner med ullgarn till stickmaskinen. Kolla in denna svartvita film från 1932 från Shetlandsöarna, där dom visar hur det gick till att sticka en äkta Shetlandströja. Det var en hel del arbete som krävdes, och jag undrar om dom inte hoppade över att filma allt jobb med att tvätta ullen innan spinnandet. Men det är ett attans tråkigt moment (säger hon som tvättat en liten kasse ull en gång och aldrig mer), så det var väl inte intressant i filmen.
Inte konstigt att strumpor och tröjor stoppades och lagades så mycket det gick.

onsdag, januari 16, 2013

Spinna vilt....

I den svenska spinngruppen på Ravelry har vi temamånad i januari "spinna vilt och mycket". Så för att reducera min stash (så att jag sedan med gott samvete köpa mer härlig ull)  har jag verkligen försökt ligga i.
Mitt fösta "spinna vilt" Holi Hali, 180 m, 100 g. Merino är svårspunnet, känns lite som att dra i skumgummi när man skall spinna. Men jag hade en fläta i galna pastellfärger, som jag inte tyckte var särskilt snygg om jag skall vara ärlig. Så jag tog denna tokiga färg och tråkiga ull, och bestämde mig för att spinna riktigt tjockt och ojämnt, kort sagt det får bli som det blir......
Resultatet blev ett garn som ser ut som ett äkta nybörjargarn. Men merinon är underbart mjuk, och nu när det är garn gillar jag den. Men färgerna gillar jag fortfarande inte.Tror dock att detta kan bli en utmärkt halskrage till någon liten färgglad tjej.

Om jag inte gillar att spinna merino, så älskar jag Perendale ull, Denna kommer från Maude and Me på Nya Zeeland och heter "Away we go..." 130 g, 300m. Den är lite grövre än merino, fluffig men lättspunnen och garnen blir fluffigt. Här jag jag valt en fläta med orange, grått och vinrött. Jättesnyggt men långt utanför min vanliga blåa  "komfortrzon".
En underbart röd fläta Lincoln ull som hette "You had my hart in your hand" från Northbound Knitting. Denna Lincoln var väldigt grov, rolig att spinna, men garnet är som ett grovt och stelt vävgarn. Men kan nog för all del bli hållbara sockor om det räcker. 113g 186m.


En annan underbar ull att spinna är Gotland.  93m 115g, denna ull hade inget namn från början så jag döpte den till "Sammetsmossa" p.g.a. det härliga gröna färgen. Vanligtvis spinner jag 2-trådigt garn men Gotland har en tendens att vilja bli 3-trådigt. "Jag blir underbara vantar" säger ullen till mig medan jag spinner, "tjocka härliga vantar skall jag bli"
Ullen kommer från Fjällbete och jag fick den av KnitterMarie.

Mer Perendale ull. En kombo, alltså olika färgställningar som tvinnats ihop till ett garn. Från Crown Mountain Farm kommer färgerna Cold as Ice, och Avalon. Kombinerade till ett 3-tr garn som nog skall bli en sjal någon gång. ca 500m, 330g.
Nästan 8 hg på två veckor, pust, jag hoppas att jag inte förtar mig.....

måndag, januari 07, 2013

Hairy scary mittens




Del två i projektet "varma vantar", del ett var detta. Dessa heter ekte sjøvotter och blev årets första handstickning. De påbörjades ju förra året men det är ju bara slutdatumet som räknas. Stickade i Lett-Lopi och filtade i 40 °C i tvättmaskin. De krympte väldigt mycket, och blev väldigt "håriga". De blev i slutänden lite för små för de tilltänkta händerna, så de får bli en födelsedagspresent till svägerskan. Hon kan behöva ett par rejäla arbetsvantar. Barnen ha provat dem och säger att de kliar, men det känner då inte jag när jag provar dem. Men det kan ju tänkas att de kan behövas en innervante......

Som man ser på bilden är ena vanten aningen mindre, den krympte helt enkelt lite mer, trots att de är filtade samtidigt, och med en massa bollar i maskinen. Jag inbillar mig nämligen att det filtar jämnare med bollar i maskinen istället för de så ofta rekommenderade jeansen. Denna gång använde jag dock tennisbollar istället för golfbollar, jag tror det är snällare mot tvättmaskinen. Jag har dock funderat på att göra speciella bollar för att tumla dun och liknande, eller bara för att det är kul.

onsdag, januari 02, 2013

Stickmål 2013



Jag skulle vilja önska mig några riktigt positiva händelser under det kommande året, men jag vågar inte riktigt. Det känns som om man fikar efter för mycket lycka så lurar eländet bakom hörnet, och eländet det vill jag slippa. Så jag önskar mig ytterligare ett lugnt och stilla år utan stora omvälvningar.

När jag skulle skriva stickmål förra året hade jag få idéer på vad jag verkligen vill göra, utan fyllde på med lite ditt och datt som lät roligt. Mina mål var alltså dåligt förankrade och följaktligen blev de inte förverkligade. För detta år är jag lite i samma sits, målen är en blandning av idéer som jag är ivrig att komma igång med, annat som jag känner att jag borde göra samt lite lösa idéer som kanske blir av.

Detta planerar (i.e. hoppas) jag på att sticka på maskin under 2013;
♥ Strumpor, alltid strumpor.
♥ Tröja till maken.
♥ Västtunika (adaption).
♥ Den där koftan  i ull/silke som aldrig blir av.
♥ Linne i lin eller silkegarn.
♥ Tunna rundstickade vantar.
♥ Tröja med rundstickat ok i handspunnet garn.

För handstickning är målen att göra det som verkar kul, just nu håller jag på med två sjalar, ett par vantar och ett par sockor.
För spinnandet är målet att spinna mycket och minska stashen. Lyckas jag med detta kanske jag lägger ut något handspunnet garn till försäljning här på bloggen.

tisdag, januari 01, 2013

365 saker du kan slöjda


Blev det några chapangekorkar över i gårnatt? Varför inte börja det nya året med lite pyssel? Nej det är inte jag som gjort ovanstående bild, den kommer från  sidan 365 saker du kan slöjda, ett kul ställe att titta in på för att få diverse mer eller mindre inspirerande ideer. En rolig sak att kika in på varje dag.

Hos oss blev det inget champange, jag och dottern skålade i äppelmust och lade oss tidigt. Herrarna vakade dock in tolvslaget. Men ett tolvslag på nyår innebär absolut ingen magi för mig, kanske beror det på att jag vuxit upp ett par hundra meter från finska gränsen, och kunde från köksfönster se tolvslaget firas först i Finland, och sedan en timme senare (från samma fönster ) i Sverige, då inser man att ett tolvslag bara är relativt, och man kan lika gärna skåla för det nya året klockan 10 och sedan få sig en god natts sömn.
Ja, jag vet att detta är en tråkig inställning, och man har det inte roligare än man gör sig. Traditioner och festligheter är ju till för att få ett roligt avbrott i vardagen. Men jag lovar er en sak, Surtanten är ändå inte särskilt rolig klockan tolv på natten.
God fortsättning på er allihop!