onsdag, maj 01, 2013

Ibland blir det inte som man tänkt


En gång för fyra, fem år sedan impulsköpte jag ett sockgarnsnystan, Opal Hundertwasser. Det var en sådan snabb impuls att jag inte ens hann inse att nystandet var väldigt dyrt. Det var först när jag kom hem och kollade kvittot som ångrade mig lite, 120 kr om jag minns rätt! (Undrar om jag inte blev uppskörtad) Jag har i varjefall sparat nystanet länge, men så i vintras efter makens julklappsstrumpor, nu skulle det äntligen bli dax. Garnet är självmönstrande med mycket vitt och glada klatschiga pastellfärger, ja så har jag i alla år föreställt mig att sockorna skulle bli, när jag tittade på nystanet. Av någon anledning tittade jag aldrig på banderollen, som mycket väl visade hur en uppstickad socka såg ut, eller så gick den rätta bilden inte in i mitt medvetande.
Sagt och gjort nu skall jag äntligen sticka mina glada pastellsockor. Jag stickar skaftet och tar med stor förväntan av det från maskinen för att lägga upp sockan för rundstickning. Ve och fasa!!! Snacka om migränmönstrat skaft i väldigt många blandade pastellfärger, och väldigt lite lugnande vitt.
Vad gör man nu, vem i familjen vill ha sådana här migränmönstrande pastellsockor, ja inte jag eller dottern i allafall.
Detta var alltså i januari, och sedan dess har skaftet hängt på stickmaskinen, i väntan på att jag skall bestämma mig för vad jag skall göra. I snart 4 månader har maskinen, helt i onödan, stått och samlat damm utan skynke, och med tryckstången i, bara för att jag inte kunnat förmå mig att bestämma mig för vad jag skulle göra med detta nystan, som ju var så förfärligt dyrt också.......
Men så idag, insåg jag att det aldrig blir några strumpor av detta. Så nu är tryckstången urdragen och maskinen dammsugen, och står och väntar på bättre tider och nya projekt under sitt skynke.

Opalgarn är ett mycket bra (och ganska tunt) sockgarn, så det är onödigt att nystanet blir liggande i mina lådor. Är det någon här ute som gillar glad klatschig pastell, eller har små barn att sticka till som kan tänkas gilla färgställningen, så säljer jag nystandet för 50 kr + porto. E-post: se min profil till höger. Nystanet var 100 gram, banderollen finns kvar och det uppstickade skaftet får ni naturligtvis på köpet :-)

ETA: Nu skall garnet få komma till ett nytt hem, till någon som uppskattar det. Det känns som ett jättebra avslut på denna något snöpliga sockgarnshistoria.

1 kommentar:

Prizillas pastiller sa...

Hehe du är rolig du. Opal säljer de ofta på Syfestivalen men jag har alltid tyckt att de är på tok för dyra. Bättre då med det andra självrandande du brukar använda. Fast lite gladfärgade är de ju...